Internationella kvinnodagen – Lina Thomsgård tipsar om kvinnorättsengagemang

Den internationella kvinnodagen instiftades i början av 1900-talet. Inledningsvis var syftet att uppmärksamma kvinnors kamp för rösträtt inom den socialistiska rörelsen men under de kommande åren uppmärksammades dagen även av andra rörelser – t.ex. fredsrörelser runt om i Europa. År 1975 firade FN internationella kvinnodagen för första gången och några år senare blev internationella kvinnodagen officiellt en av FN:s högtidsdagar.

För att uppmärksamma internationella kvinnodagen har Kommittén Demokratin 100 år ställt några frågor till Lina Thomsgård som är chef på Stockholms Kvinnohistoriska, ett nytt museum som verkar i de offentliga och digitala rummen – utan egen permanent byggnad.

Hur uppmärksammar du internationella kvinnodagen?

– Stockholms Kvinnohistoriska ska lansera en jättestor satsning – Arkivism! – som involverar allmänheten, föreningar, forskare och arkiv, för att hitta och bevara kvinnors historia. Det är ett sätt för oss att verkligen förändra vilket källmaterial framtiden har att utgå ifrån när de ska skildra vår tid idag.

Berätta om Stockholms Kvinnohistoriska, varför behövdes en sådan satsning just nu?

– Berättelser om rebellflickor, drottningar och tidigare okända kvinnors livsöden har på senare tid väckt stort intresse och den gamla sanningen om att “folk helt enkelt inte är intresserade” har kommit på skam. Men intresset i sig förändrar inte historien. Det gör däremot konkreta insatser – för historien och för framtiden. Forskare har arbetat med att lyfta kvinnors historia längre än jag levt. Med Stockholms Kvinnohistoriska såg vi ett tydligt uppdrag att, i armkrok med andra minnesinstitutioner, föra ut denna fantastiska kunskap till fler – på ett nytt sätt! Stockholms Kvinnohistoriska är ett innovativt museum. Vi ska göra museiverksamhet som det inte gjorts förut, om ämnen som kan bli del av det kollektiva minnet. Aborträttens historia, afrosvenska kvinnors historia, historiebruk och ockultism – det finns så oändligt mycket att berätta!

Vilken är den viktigaste kvinnorättsfrågan att engagera sig i 2021?

– Hellre än att vela kring vilken fråga som är viktigast så tycker jag vi ska fokusera på att göra något. Läs en bok av en kvinna med andra erfarenheter än du. Berätta om henne för någon annan. Läs, räkna, diskutera, delta, lyssna. Könsstympning, hedersvåld, aborträtten, internationell solidaritet. Det finns så många bitar att ta tag i. Och det absolut enklaste att göra: ställ en fråga till en äldre kvinna i din egen närhet om hennes liv. Lyssna på henne. Kanske förändrar hennes berättelse din världsbild lite grann? Kanske förändrar den din egen självbild, säger Lina Thomsgård.

Kommittén Demokratin 100 års uppdrag tar avstamp i att det år 2021 är 100 år sedan kvinnor fick rösta i Sverige. Internationella kvinnodagen är en passande dag för att också lyfta några historiskt viktiga kvinnor, som på olika sätt drivit kampen för kvinnors rättigheter framåt i Sverige.

Fredrika Bremer var en internationellt känd författare. Bremer kämpade för ogifta kvinnors rätt att bli myndiga, bland annat genom att skriva boken Hertha som handlade om en kvinna som bröt flera av dåtidens normer. Bremers arbete ledde till att svenska riksdagen röstade igenom en lagändring som gav ogifta kvinnor möjlighet att bli myndiga år 1858, 73 år innan gifta kvinnor blev myndiga och fick rösträtt år 1921.

Elin Wägner var en av de viktigaste kvinnorättskämparna i Sverige. Hon kämpade för kvinnors rättigheter i början av 1900-talet, i en tid då kvinnor inte fick studera på universitet, ha statliga ämbeten eller rösta. Wägner var också författare och den andra kvinnan i svenska akademin efter Selma Lagerlöf. Elin Wägners engagemang i rösträttskampen inspirerades av Ellen Key och Wägner är bland annat känd från bilden då hon står med en pärm-hög, högre än henne själv, bestående av underskrifter från personer som stödjer kvinnors rätt att rösta.

Även om svenska kvinnor formellt fick rätt att rösta år 1921 var det många som saknade praktisk möjlighet att delta i samhället och politiken. Det berodde på att det fanns både regler och normer som hindrade det. Det tog lång tid att bryta normen att kvinnors enda roll är att ta hand om hem och barn. En viktig faktor för kvinnors rättighetsutveckling var därför frågan om att få bestämma över sin kropp och sina graviditeter. Elise Ottensen-Jensen spelade en viktig roll i den utvecklingen. Ottensen Jensen, eller Ottar, som hon också kallas, var en sexualupplysare som arbetade för att kvinnor skulle få möjlighet att själva kontrollera sina graviditeter genom rätt till preventivmedel och abort. Ottar arbetade även för införandet av sexualupplysning i skolan.

Syftet med den internationella kvinnodagen är att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation runt om i världen. Det handlar om kvinnors frihet och möjlighet att vara journalister, författare, gifta eller ogifta, akademiker eller mammor, eller vara flera av de sakerna samtidigt.

Kommitténs tips i samband med internationella kvinnodagen

Stockholms Kvinnohistoriskas poddserie
Lär dig mer om till exempel Frida Kahlo, Rachel Carson eller Marie Curie.

Historien om Elin Wägner
En dokumentär från UR samtiden som finns på Youtube.

Maktsalongenens 8 mars-webbinarium
Maktsalongen grundades 2011 och är en organisation som arbetar  för ett jämställt samhälle där makt och inflytande fördelas rättvist. Den 8 mars håller Maktsalongen ett webbinarium på temat 100 år av kvinnlig rösträtt. Eventet finns här.

Läs om Theresa Kachindamotos arbete mot barnäktenskap
På hemsidan svarthistoria.com kan du läsa om kvinnor som kämpat för sina rättigheter genom historien men också i nutid, så som Theresa Kachindamoto som arbetar politiskt mot barnäktenskap i Malawi.

Demokrati 100 – kalendarium
Kalender med aktiviteter i samband med Kungliga biblioteket och Riksbankens Jubileumsfonds 100 års firande av kvinnlig rösträtt. Däribland finns information om en ny digital satsning på kvinnohistoria som utgår från de kvinnor som namngivit gatorna i Fruängen och ger lyssnaren möjlighet att lyssna på deras historia. Bland kvinnorna finns exempelvis Ellen Key.

Kvinna till kvinnas arbete
Kvinna till Kvinna undertecknade Deklaration för en stark demokrati den 23 februari (här kan du läsa deras åtaganden i samband med det). Läs mer om deras arbete för kvinnors rättigheter globalt, bland annat inom området fred och säkert.

Kvinnomuseets virtuella utställningar
Sedan 1994 har DEA-föreningen för Kvinnohistorisk Museum arbetat mot målet att det ska skapas ett eller flera statligt finansierade kvinnohistoriska museer i Sverige. Föreningen ligger också bakom kvinnomuseet.se, där flera utställningar går att ta del av digitalt, via denna länk.

Feministiska samtal – om jämställdhet, framtid och fortsatt kamp
En podd från Svenska Kvinnoförbundet. Lyssna på det här avsnittet om inkludering och invandrarkvinnans outnyttjade potential.

Tala om sex – Ottars liv
På svtplay ligger just nu en dokumentär om Elise Ottensen Jensen.

Syntolkning: Foto på Lina Thomsgård, chef på Stockholms Kvinnohistoriska.
Bild: Sandra Åhman.

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Dela via

Kopiera länk

Kopiera