Mer om demokrati

På den här sidan kan du lära dig mer om hur demokratin i Sverige fungerar. Här har vi samlat information om bland annat grundlagarna, våra fri- och rättigheter, kontrollmakten och om mediernas roll i demokratin.

Grundlagarna

I Sverige har vi fyra grundlagar – regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Grundlagarna innehåller regler för hur landet ska styras och ska skydda vår demokrati, därför ska andra lagar inte strida mot grundlagarna.

För att det inte ska vara för lätt att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två likadana beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten.

Källor: Grundlagarna - Riksdagen

Regeringsformen

Regeringsformen beskriver hur landet ska styras och vilka grundläggande fri- och rättigheter var och en har. Regeringsformen börjar med att slå fast att all offentlig makt utgår från folket. Eftersom Sverige har representativ demokrati betyder det att medborgarna bestämmer genom de partier som väljs in i riksdag, kommuner och regioner.

Regeringsformen beskriver även hur den offentliga makten ska fördelas, till exempel vad regering respektive riksdag får bestämma över, vad som gäller när Sverige ingår i internationella samarbeten samt regler för förvaltningsmyndigheter och domstolar.

Successionsordningen

Tryckfrihetsförordningen

Yttrandefrihetsgrundlagen

Fri- och rättigheter

De grundläggande fri- och rättigheterna anges i andra kapitlet i regeringsformen. Alla har samma rättigheter och staten är skyldig att se till att rättigheterna upprätthålls. Rättigheterna får endast begränsas i den utsträckning som är bestämt i regeringsformen.

Sverige är också bunden av Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

Till rättighetsskyddet hör även tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och EU:s rättighetsstadga som Sverige är bunden av när det tillämpar EU-rätt. Barnkonventionen gäller som svensk lag sedan 2020.

Här kan du läsa om ett urval av våra grundläggande fri- och rättigheter som finns i regeringsformen.

Källor:
Kap. 2 regeringsformen Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform Svensk författningssamling 1974:1974:152 t.o.m. SFS 2018:1903 - Riksdagen
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/demokrati-och-manskliga-rattigheter/fakta-om-manskliga-rattigheter/
Europakonventionen, European Convention on Human Rights (coe.int)
Barnkonventionen
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (europa.eu)

Yttrandefrihet

Yttrandefrihet innebär en frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Yttrandefriheten gör det möjligt för människor att öppet diskutera samhällsfrågor men innebär även konstnärlig frihet. Även Europakonventionen skyddar yttrande- och informationsfriheten.

De yttranden som inte skyddas av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen istället skyddas av bestämmelserna i regeringsformen och i Europakonventionen.

Informationsfrihet

Informationsfriheten innebär en frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att ta del av andras yttranden. Den finns för att garantera att människor kan få information och insyn, exempelvis i hur den offentliga makten utövas och i vad som pågår i samhället. Informationsfriheten är också en del av skyddet för yttrandefrihet i Europakonventionen.

Demonstrationsfriheten och mötesfriheten

Demonstrationsfriheten innebär en frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats. Rätten är en viktig del av demokratin eftersom den ger enskilda möjlighet att protestera mot sådant de upplever som fel i samhället och på så sätt i praktiken också få använda sin yttrandefrihet.

Mötesfriheten är en frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk.

Föreningsfriheten

Religionsfrihet

Religionsfrihet betyder frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. Varje person har rätt att tro vad hen vill och staten får inte särbehandla eller förbjuda en viss religion. Religionsfriheten skyddas också av Europakonventionen.

Förbud mot dödsstraff

Enligt regeringsformen får dödsstraff inte förekomma. I Sverige är alltså dödstraff absolut förbjudet. Europakonventionen skyddar också rätten till liv.

Förbud mot kroppsstraff och tortyr

I regeringsformen finns ett absolut förbud mot kroppsbestraffning och tortyr, de får aldrig förekomma. Att använda kroppsbestraffning och tortyr strider också mot Europakonventionen.

Skydd för personlig integritet

Regeringsformens integritetsskydd innebär exempelvis att det allmänna inte får genomföra kroppsvisitation, husrannsakan eller övervaka och kartlägga enskildas liv på ett ingripande sätt. Ytterligare skydd för rätten till privatliv finns i Europakonventionen.

Rörelsefrihet och skydd mot frihetsberövanden

Skyddet mot frihetsberövanden innebär att var och en är skyddad mot inlåsning eller liknande. Därtill har svensk medborgare även rätt att förflytta sig inom landet och att lämna landet.

Rätt till en rättvis rättegång

Regeringsformen fastslår att en rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid. Förhandlingar i domstolar ska vara offentliga. En rättvis rättegång förutsätter till exempel att domstolen är opartisk och självständig. Rätten till rättvis rättegång gäller också enligt Europakonventionen.

Förbud mot diskriminering

Enligt regeringsformen får lagar inte diskriminera någon därför att hen tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller sexuell läggning. Lagar får inte heller diskriminera på grund av kön. Även Europakonventionen skyddar mot diskriminering.

I Sverige finns också diskrimineringslag som förbjuder diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringsombudsmannen, DO, är en myndighet som är ansvarig för att utreda frågor om diskriminering i Sverige.

Egendomsskyddet

Äganderätten innebär att enskilda har rätt till sin egendom och att staten inte få ta ifrån en enskild egendom som den äger. Egendom kan både vara lösa saker eller exempelvis fast egendom. Äganderätten skyddas även inom ramen för Europakonventionen.

Rätten till utbildning

Alla barn har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning. Det allmänna ska också se till att det finns möjligheter till högre utbildning.

Allemansrätten

I Sverige råder allemansrätt. Det är en rättighet som är ovanlig i en global kontext och som innebär att alla har rätt till den svenska naturen. Denna rätt finns bland de grundläggande rättigheterna i Sveriges regeringsform.

Så styrs landet

Den första bestämmelsen som finns i Sveriges grundlag regeringsformen fastställer att all offentlig makt utgår från folket och utövas under lagarna. Sverige är en representativ demokrati. Folket utser riksdag genom val och riksdagen utser en statsminister som får bilda en regering. Det är regeringen som styr landet.

Det finns beslutande församlingar på olika nivåer: nationell (riksdagen), regional (regionfullmäktige) och kommunal (kommunfullmäktige). Även Europaparlamentet och EU:s institutioner fattar beslut som påverkar Sverige. Många frågor avgörs av riksdagen men när det gäller frågor som är särskilt viktiga för den lokala demokratin har regioner och kommuner ett särskilt ansvar. Den kommunala självstyrelsen är inskriven i regeringsformen

Domstolar och förvaltningsmyndigheter ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.

Källor:
Regeringsformen, Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform Svensk författningssamling 1974:1974:152 t.o.m. SFS 2018:1903 - Riksdagen
Kommunallagen, Kommunallag (2017:725) Svensk författningssamling 2017:2017:725 t.o.m. SFS 2019:835 - Riksdagen
Officiell EU-webbplats | Europeiska Unionen (europa.eu)

Riksdagen

Riksdagen är den högsta beslutande församlingen i Sverige och utgörs av 349 riksdagsledamöter. Valresultatet avgör hur mandaten ska fördelas mellan de politiska partierna. Minst fyra procent av alla röster krävs för att komma in i riksdagen. Riksdagen stiftar lagar, beslutar om statens budget och kontrollerar regeringen. Arbetet är organiserat i 15 utskott.

Regeringen

Riksdagen utser en statsminister som får i uppdrag att bilda en regering. Det är regeringen som styr landet. Regeringen kan ta initiativ till nya lagar och föreslå ändringar i befintliga lagar. Varje år lägger regeringen fram en budgetproposition som avgör hur mycket pengar som ska gå till olika satsningar och myndigheter. Budgetpropositionen spelar stor roll för vilka förändringar regeringen kan genomföra. Den måste godkännas av riksdagen. För att genomföra sitt arbete har regeringen hjälp av ett regeringskansli med flera departement, statliga myndigheter och bolag. Regeringen kan även tillsätta utredningar och ge myndigheter olika uppdrag. Regeringen företräder Sverige i Europeiska rådet och Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet.

Domstolarna

Domstolarna finns för rättskipning och avgör rättstvister. Domstolarna ska vara självständiga i förhållande till de politiska makthavarna. Det ska vara förutsebart för individer vad som utgör ett brott och i vilka situationer som de kan bli bestraffade. Man kan endast straffas för sådant som är straffbart när det gjordes. Domstolarna ska beakta allas likhet inför lagen samt vara sakliga och opartiska.

Förvaltningsmyndigheterna

Förvaltningsmyndigheterna har hand om den offentliga förvaltningen och finns på både statlig och kommunal nivå. Förvaltningsmyndigheterna har särskilda ansvarsområden och de flesta statliga förvaltningsmyndigheterna lyder under regeringen. Förvaltningsmyndigheterna är dock självständiga i sitt beslutsfattande. Förvaltningsmyndigheter måste alltid ha lagstöd för sina beslut. Förvaltningsmyndigheterna ska också beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.

Kommunerna och regionerna

En hörnsten i Sveriges demokrati är den kommunala självstyrelsen. Syftet med den kommunala självstyrelsen är att vissa beslut ska fattas lokalt, av beslutande församlingar som företräder den lokala befolkningen. Beslutande församlingar i kommuner och regioner har en närmare koppling till medborgarna än riksdagen och ska därför ges möjlighet att få ansvar och inflytande.

Det finns 21 regioner och 290 kommuner i Sverige. Kommuner och regioner har ett omfattande uppdrag. De ansvarar för uppgifter som rör välfärd, lokal och regional samhällsutveckling samt upprätthåller lokala demokratiska institutioner. Bland annat innebär det kommunala självstyret att kommunerna har rätt att ta ut skatt av kommunmedlemmar för att finansiera sin verksamhet. I kommunfullmäktige avgörs till exempel frågor om skola och socialtjänst. Regionernas beslutande församling, regionfullmäktige, ansvarar för till exempel sjukvård och kollektivtrafik. Antalet regioner och kommuner har ändrats över tid och regionerna hette tidigare landsting.

Europeiska Unionen

Europaparlamentet
Europaparlamentet består av 705 ledamöter som kommer från alla EU:s medlemsländer. Europaparlamentet stiftar EU:s lagar, godkänner EU:s budget och kontrollerar EU-kommissionen. Europaparlamentet är den enda institutionen som medborgare inom EU kan rösta till direkt, det görs var femte år.

EU-kommissionen
Europeiska kommissionen är en politiskt oberoende och verkställande EU-institution. Kommissionen föreslår nya EU-lagar och genomför Europaparlamentets och Europeiska unionens råds beslut. Vidare ska EU-kommissionen genomföra EU:s politik och anslå EU-bidrag och se till att medlemsstaterna följer EU-lagstiftning.

Europiska rådet
I Europeiska rådet samlas EU-ledarna för att bestämma om EU:s politiska agenda. Europeiska rådet är den högsta nivån för medlemsländernas politiska samarbete. Europeiska rådet fastställer till exempel politiska riktlinjer och prioriteringar, men stiftar inte lagar.

Europeiska unionens råd
I Europeiska unionens råd samlas ministrar från EU-länderna för att diskutera, ändra och anta lagar och samordna politiken. Ofta kallas Europeiska unionens råd för ministerrådet eller bara rådet. Ministrarna har befogenhet att fatta bindande beslut för sina regeringar. Tillsammans med Europaparlamentet förhandlar och antar rådet EU-lagar. Vidare samordnar rådet EU-ländernas politik och utformar EU:s utrikes- och säkerhetspolitik.

Val och rösträtt

Sverige är en representativ demokrati vilket betyder att invånarna väljer företrädare till beslutande församlingar i allmänna val. De allmänna valen i Sverige sker var fjärde år. Historiskt har det funnits stora grupper i samhället som inte fått rösta, till exempel kvinnor. Här kan du läsa om vilka allmänna val vi har i Sverige och vilka som får rösta i dessa, men också om hur rösträtten utvecklats sedan 1921.

Vilka val

Genom fria val röstar väljarna vart fjärde år fram politiker till riksdagen och kommun- och regionfullmäktige. Riksdagen, kommunfullmäktige och regionfullmäktige är beslutande församlingar som sedan avgör vad som ska gälla i olika frågor. Personerna som väljs sitter under en fyraårsperiod, fram till nästa val. En sådan period kallas mandatperiod. Sverige är också medlem i Europeiska unionen och väljarna röstar vart femte år fram representanter till Europaparlamentet. Valen ska vara fria och hemliga. Det betyder att ingen annan får bestämma eller se hur en enskild person röstar.

Vem får rösta

Alla män och kvinnor som är över 18 år och som är svenska medborgare får rösta i riksdagsvalet. I kommunal- och regionvalen krävs inte svenskt medborgarskap utan det räcker att man är bosatt i kommunen för att få rösta. Rösträtten i de valen bestäms utifrån var personen är folkbokförd. När det gäller valet till Europaparlamentet krävs inte heller svenskt medborgarskap men det krävs medborgarskap i något av EU:s medlemsländer. Även i kommunal- och regionvalen krävs att personen har fyllt 18 år.

Kort om hur rösträtten utvecklats sedan 1921

Genom historien har individer och grupper stängts ute från politiskt inflytande. Rösträttskampen tog ordentlig fart i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, mycket tack vare folkrörelsernas framväxt. Genom en rad beslut kunde i september 1921 det första riksdagsvalet hållas där både män och kvinnor fick rösta. Det fanns dock fortfarande regler som hindrade vissa grupper från att rösta. Det gällde exempelvis vissa personer som mottagit fattighjälp, var satta i konkurs eller personer som begått grova brott. Till slut, år 1989, avskaffades begreppet ”omyndig” och därmed fick ytterligare 11 000 medborgare över 18 år rösträtt i valet 1991. Demokratin är i ständig förändring och utvecklas fortfarande.

Kontrollmakten

Kontroll och granskning av makten och makthavare är en viktig del av demokratin. Det finns flera olika organ som ska granska hur regeringen och myndigheter genomför sitt arbete.

Justitiekanslern, JK

Justitiekanslern är en myndighet under regeringen, vilken bland annat utför tillsyn över myndigheter, reglerar skadeståndskrav mot staten och är särskild åklagare i tryck- och yttrandefrihetsmål. I sådana mål får nämligen inte vanliga åklagare åtala för brott.

Justitieombudsmannen, JO

Justitieombudsmannen är Riksdagens ombudsman och granskar att myndigheterna arbetar enligt de lagar och regler som styr deras arbete.

Konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet granskar att regeringen och ministrarna följer reglerna för sitt arbete. Riksdagens ledamöter har rätt att anmäla ministrarna till konstitutionsutskottet som sedan undersöker om de ministrar som anmälts gjort fel. Utskottet har också hand om frågor kring grundlagarna, radio och tv samt stöd till dagspressen och har rätt att besluta om åtal mot statsråd.

Riksrevisionen

Riksrevisionens uppgift är att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används. Genom att genomföra en oberoende revision bidrar Riksrevisionen till att stärka demokratisk insyn, en god användning av de allmänna resurserna och en effektiv förvaltning.

Riksdagens kontrollverktyg

Riksdagens ledamöter kan väcka en misstroendeförklaring mot ett statsråd. En missförtroendeförklaring tas upp till prövning om minst 35 ledamöter begär det. Om en majoritet av riksdagen, alltså minst 175 ledamöter, röstar för en misstroendeförklaring av statsministern eller ett statsråd ska talmannen entlediga statsministern eller statsrådet. Ett entledigande sker dock inte ifall regeringen beslutar om extra val till riksdagen inom en vecka efter misstroendeomröstningen. Om statsministern entledigas ska talmannen besluta om att även övriga statsråd entledigas, det innebär att hela regeringen i så fall måste avgå.

I ett sådant läge är det talmannens uppgift att ta fram ett nytt förslag till statsminister för omröstning i riksdagen. Innan talmannen lägger fram ett sådant förslag ska han samråda med företrädare för riksdagens partigrupper. Dessa samtal kallas ofta för "talmansrundor".

Ett annat verktyg som riksdagen har är en så kallad interpellation, vilket är en fråga i riksdagen från en enskild ledamot till ett statsråd. Riksdagens ledamöter kan även ställa en fråga frågor till ett statsråd som ska besvaras skriftligt eller muntligt.

Mediernas roll i demokratin

Sverige har en tradition av starka och oberoende medier. Mediernas uppdrag är att informera människor och granska makten. Det är viktigt för att ge befolkningen information och insyn i samhällsfrågor.

I en välfungerande demokrati finns det en mångfald av medier som granskar hur demokratiska institutioner genomför sitt uppdrag och ställer makthavare till svars. För att medierna ska kunna utföra det uppdraget krävs att de är oberoende. Det innebär att offentliga aktörer inte får lägga sig i medierna innehåll. I grundlagarna finns det ett förbud mot förhandsgranskning och publiceringshinder.

Massmedierna är också viktiga för att öka människors kunskap om samhällsfrågor och har en påverkan på vilka frågor som diskuteras i samhället. Därför är det viktigt att medierna kan inhämta information i olika frågor genom offentlighetsprincipen. Om det inte gick att få insyn i det offentliga arbetet skulle media ha svårt att utföra sitt uppdrag att granska makten.

Källor:
Offentlighetsprincipen, 2 kap. tryckfrihetsförordningen Tryckfrihetsförordning (1949:105) Svensk författningssamling 1949:1949:105 t.o.m. SFS 2018:1801 - Riksdagen
Yttrandefrihetsgrundlagen, Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469) Svensk författningssamling 1991:1991:1469 t.o.m. SFS 2018:1802 - Riksdagen
Journalistik i hela landet (regeringen.se)
Strategi för en stark demokrati– främja, förankra, försvara (regeringen.se), Det demokratiska samtalet i en digital tid Så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat SOU 2020_56 (regeringen.se)

Utmaningar för demokratin

Demokratin i Sverige står på en stark grund. De grundläggande fri- och rättigheterna är väl förankrade hos befolkningen, valdeltagandet är högt liksom tilliten till demokratiska institutioner och mellan människor. Samtidigt finns ett antal utmaningar som är särskilt viktiga att bemöta. Här beskriver vi några av dem.

Demokratiskt utanförskap

Det finns skillnader i demokratisk delaktighet i befolkningen. Även om Sverige har ett högt genomsnittligt valdeltagande finns det valdistrikt där färre än 50 procent av den röstberättigade befolkningen röstade i riksdagsvalet år 2018. Många människor känner sig inte delaktiga, upplever att de har lågt inflytande och känner ett avstånd till de demokratiska institutionerna.

Medborgarnas deltagande i politiken och engagemang i samhället är avgörande för en fungerande och levande demokrati. Människor som upplever att de saknar inflytande kan tappa tilltro till demokratin. Det är särskilt allvarligt när sådant utanförskap befästs hos barn och unga. Grundläggande socioekonomiska förutsättningar så som utbildningsnivå och sociala levnadsförhållanden har stor betydelse för människors möjlighet att delta i demokratin.

Hotat demokratiskt samtal

Ett öppet och inkluderande menings- och kunskapsutbyte tillför åsikter och perspektiv till samhällsdebatten och är en viktig del i demokratin. Det finns i dag flera utmaningar som hotar vårt demokratiska samtal. Det handlar till exempel om ett minskande förtroende för nyhetsmedia inom vissa grupper och ett allt hårdare debattklimat där journalister, förtroendevalda, forskare och andra utsätts för hot och hat.

Spridning av desinformation och propaganda påverkar vår demokrati och syftar till att så tvivel och skapa motsättningar mellan människor. Omfattningen av desinformation och propaganda ökar i regel vid större händelser, så som vid val eller vid andra större förändringar och påfrestningar på samhället. Att få andra att omedvetet sprida vidare desinformation är ofta en strategi för att skapa splittring. Desinformation och propaganda kan leda till att människor förlorar förtroende för samhället och att motsättningar ökar. Därmed utgör det en allvarlig utmaning mot demokratin.

Så här kan du göra en källkritisk bedömning:

  1. Läs hela texten.
  2. Kolla datum. När publicerades nyheten?
  3. Kontrollera fakta. Sök på en eller ett par faktauppgifter i texten, alltid bra att få en så nyanserad bild som möjligt.
  4. Identifiera avsändaren! Kontrollera alltid vem som är avsändaren, det är extremt viktigt så att du inte bidrar till att dela falska eller felaktiga uppgifter.
  5. Tänk över syftet. Ofta agerar vi i affekt, och delar av bara farten. Rubriker, ingresser eller bilder kan vara formulerade på ett sätt som ska få oss att känna mycket i stunden och dela eller klicka utan att tänka efter. Det kallas klickbait, på svenska klickbete - det är alltså ett sätt att locka oss att dela, klicka, läsa.

Kontrollfrågor: Vad är nytt i den här historien? Vilka bevis finns? Vilka är källorna? Hur säkra är de? Vad är det vi fortfarande inte vet?

Antidemokratiska krafter

En utmaning för demokratin är antidemokratiska krafter som försöker skapa motsättningar mellan olika grupper i samhället. En av demokratins utgångspunkter är alla människors lika värde och de grundläggande fri- och rättigheterna. Ibland konkurrerar olika rättigheter med varandra och dessa olika intressen måste då vägas mot varandra. Det finns antidemokratiska aktörer som använder dessa debatter för att försöka skapa misstro och splittring. Det finns också grupper som ser våld som ett medel för att uppnå förändringar i samhället.

Andra utmaningar som påverkar demokratin

Tillbakagång för demokratin globalt
Enligt flera internationella rapporter finns oroväckande tendenser för demokratin globalt, exempelvis i form av ett ökat antal auktoritära ledare i världen. Enligt forskningsinstitutet V-Dem (Göteborgs universitet) har antalet demokratier i världen fortsatt att minska under år 2020. Endas 14 procent av världens befolkning lever i dag i liberala demokratier. Ungern, ett EU-land, klassas inte längre som en demokrati. Där och i flera andra länder har högerpopulistiska ledare fått makten i demokratiska val och sedan gradvis nedmonterat demokratin inifrån.


Pandemis inverkan på demokratin
I coronakrisens kölvatten har flera går i auktoritär riktning (V-dem 2021). Auktoritära politiska ledare har använt covid-19-pandemin som svepskäl för att inskränka rättigheter och stärka sin egen makt.

Klimatkrisens inverkan på demokratin
Klimatkrisens inverkan märks världen över. Enligt FN:s klimatpanel är konsekvenserna av två graders global uppvärmning ökad migration, en hotad livsmedelsförsörjning samt minskad välfärd. Sammantaget kommer detta att ha en stor påverkan på våra samhällen, människors grundläggande rättigheter och behov, och på demokratin. Samtidigt är det genom demokratiska medel som vi kan minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser och genomföra de anpassningar som krävs på ett långsiktigt och inkluderande sätt.