Den 15 mars 2022 arrangerade kommittén Demokratin 100 år en stor demokratikonferens för att samla kunskap, erfarenheter och framtidsspaningar kring demokratin i Sverige, EU och internationellt. Här kan du ta del av konferensens EXPO med utställare som presenterade sina demokratisatsningar och inspirerade till nya idéer kring hur demokratin kan stärkas framåt. Gå gärna in på respektive utställares aktuella hemsida för mer information om deras arbete.
Denna sida kommer inte att uppdateras efter 1 juni 2022. Den kommer att ligga kvar fram till den 1 juni 2027. Eftersom kommittén avslutats, kan kommittén Demokratin 100 år inte ta ansvar för eventuella länkar eller ändra information på sidan. Hemsidan ska ses som ett tidsdokument och finnas som referens för intresserade parter under en tidsperiod av fem år.
Utställare:
Myndigheten för tillgängliga medier, MTM | Institutet För Språk och Folkminnen | Forum för levande historia | Myndigheten för press, radio och tv | Akademikerförbundet SSR | Sametinget i Sverige | Demokrati100 | Dramaten | Barnombudsmannen | NOD | Brottsoffermyndigheten | Svenska kyrkan | Sveriges riksdag | Svenska filminstitutet Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF | Myndigheten för delaktighet | Kommittén Demokratin 100 år
Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)
Myndigheten för tillgängliga medier arbetar för allas möjlighet att läsa på sina villkor. Under 2021 deltog vi i ett webbinarium tillsammans med Myndigheten för delaktighet och Vår demokrati på rubriken ”Tillgänglig demokrati de kommande 100 åren”. Marie Hillblom, chefredaktör för den lättlästa tidningen 8 Sidor, talade om hur deras arbete hjälper fler att förstå och engagera sig i den svenska demokratin.
Kontakta oss gärna!
www.mtm.se
konferens@mtm.se
Kommittén Demokratin 100 år
Kommittén Demokratin 100 år har i uppdrag att under åren 2018 – 2021 planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Kommittén ska uppmuntra en bredd av aktörer i hela landet att delta, såsom skolväsendet, civila samhället, myndigheter och kommuner. Insatserna och aktiviteterna ska nå ut till en stor del av befolkningen.
Deklaration för en stark demokrati är framtagen av kommittén Demokratin 100 år och är en del i arbetet med att etablera den nationella samlingen Vår demokrati – värd att värna varje dag. Här är en karta över alla 310 aktörer som undertecknat deklarationen:
Mer information: Om deklarationen – Vår demokrati (vardemokrati.se)
Nu finns alla fyra delar av antologin ”100 år till” att läsa!
Bland andra skriver Annika Ström Melin om demokratin i EU (Grundbulten), Åsa Wikforss om digitala drömmar och mardrömmar i den digitala demokratin (Digitaliseringen), Lennart Rhodin om. nationella minoriteters betydelse i vår demokrati (Friheten) och Josefin Rönnbäck om kampen och motståndet till kvinnor i svensk politik (Delaktigheten)
Läs en del eller alla – de finns här på vår hemsida! https://vardemokrati.se/rapporter/
Institutet för språk och folkminnen
Isof är en statlig myndighet som samlar in, bygger upp och sprider kunskap om språk och kultur i vårt flerspråkiga Sverige. Demokrati och frihet är ingen självklarhet i världen. I alla tider har vi människor flyttat för att få ett bättre, tryggare och friare liv någon annanstans och det finns många olika skäl till varför, påtvingat eller självvalt. I Isofs arkiv finns många berättelser som på olika sätt handlar om rörelse mellan olika platser.
Här kan du fördjupa dig i några av dessa utifrån vår digitala kunskapsbank I rörelse – om flyttar till, från och inom Sverige: isof.se/irorelse
Den enskilda människan och hennes berättelse står i centrum i kunskapsbanken I rörelse. Genom de unika berättelserna framträder likheter, och skillnader, mellan migrationserfarenheter i olika tider. På så sätt får vi större kunskap om och förståelse för varför vi människor migrerar.
Resandet för Allan och hans familj var påtvingat, en ständigt pågående migration, eftersom romer ofta inte fick stanna någon längre tid på samma plats. Allan intervjuades inom ramen för Isofs projekt ”I stadens utkant – svensk-romska livsberättelser och lägerplatser från 1900-talet” (2015–2016). Syftet med projektet var att i samskapande med svenska romer uppmärksamma och skapa ny kunskap om denna del av Sveriges historia med fokus på lägerplatser, livsberättelser och materiell kultur.
Läs hela Allans berättelse: Allan – I rörelse (isof.se)
Läs mer om romska förflyttningar: Romsk migration | Institutet för språk och folkminnen (isof.se)
Hitta fler berättelser i rörelsekartan: I rörelse (isof.se)
Filminstitutet
Varför är det så viktigt att barn och unga lär sig om rörlig bild och film? Idag ser och skapar barn och ungdomar film och rörlig bild till största delen på nätet och i olika sociala medier. Utbudet och möjligheterna är enorma och behovet av kunskap och vägledning är minst lika stort.
Vi på Filminstitutet arbetar för att alla barn och unga ska få möjlighet att se, samtala om och skapa film. Dels tar vi fram pedagogiska material, dels ger vi stöd till projekt som främjar filmkunnighet och dessutom arbetar vi strategiskt med att lyfta in frågan om film och rörlig bild som en demokratisk rättighet på lärarutbildningar och i befintlig skolverksamhet.
Svensk demokrati fyller 100 år i år och på denna sida har vi samlat några av de projekt och evenemang som genomsyras av Svenska Filminstitutets arbete med demokratiska frågor och med kopplingen mellan film och demokrati. Läs mer på vår demokratisida: Demokrati i Sverige 100 år (filminstitutet.se)
Vem får älska vem? Vem har makt? Vem har ansvar? Det här är exempel på frågor som ingår i vår filmpedagogiska modell. Materialet har tagits fram för att erbjuda pedagoger underlag för att, utifrån filmscener, initiera och leda samtal om rättvisa, jämställdhet och demokrati. Filmpedagogisk modell för demokratifrågor (filminstitutet.se)
Film&TV-Producenterna, SF Studios, Svenska Filminstitutet och Teaterförbundet för scen och film bjöd in den svenska film- och tv-branschen till ett digitalt kunskapsmöte om hur branschen kan verka för ökad inkludering och representation av personer som rasifieras.
Läs mer om webinariet här: Vems blick? Vems berättelse? (filminstitutet.se)
UR Samtiden – Bokmässan 2021: Mediekunniga medborgare – en förutsättning för demokratin | UR Play
Forum för levande historia
Forum för levande historia är en myndighet under Kulturdepartementet. Vårt uppdrag är att vara ett nationellt forum som ska främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Vi erbjuder filmer, fortbildningar, inspelade föreläsningar och klassrumsmaterial för skolan om demokrati.
Om du har frågor eller vill boka en fortbildning kontakta bitte.wallin@levande…
Demokrati pågår
Demokrati pågår är ett digitalt klassrumsmaterial för åk 4-6. Med hjälp av materialet kan du jobba med att stärka förståelsen för demokratins värden och förutsättningar samt förmågan till att bidra i ett demokratiskt samtal hos dina elever. Mer information: Demokrati Pågår | (demokratipagar.se)
Hur ska vi prata med varandra för att olika åsikter ska kunna rymmas i en demokrati?
I det här klassrumsmaterialet får dina elever ta ställning i svåra demokratiska frågor och samtidigt öva sin samtalskompetens. Materialet riktar sig främst till elever i åk 7-9 och gymnasiet samt till folkhögskolan och annan vuxenutbildning: Demokratiska samtal | Forum för levande historia
Svåra frågor i klassrummet
Hur antidemokratiska uttryck, förintelseförnekelse och ”alternativa fakta” kan bemötas: Svåra frågor i klassrummet | Forum för levande historia.
Demokrati för alla
Att samtala, inkludera och lita på andra är grundläggande fundament i en demokrati. Men vad händer när samtalen tystnar, när förtroendet brister och när vi ställs mot dom? När känslan av delaktighet försvinner, och många slutar bry sig? Se vårt material som behandlar demokrati för alla: Demokratin och du | Forum för levande historia
Miniutställning: Leve domkratin!
Leve demokratin! är en utskrivbar miniutställning som du kan ladda ner och sätta upp på till exempel ditt bibliotek eller på din skola. Miniutställning: Leve demokratin! | Forum för levande historia
Myndigheten för press, radio och tv
Myndigheten för press, radio och tv arbetar för yttrandefrihet och mångfald på mediemarknaden, där flera röster kommer till tals och konsumenten har tillgång till ett brett och tillgängligt utbud i radio, tv och nyhetsmedier. Vi prioriterar att det ska finns ett brett utbud som är tillgängligt för alla och vi ger radio- och tv-kanaler tillstånd att sända i marknätet. Vi stärker också yttrandefriheten genom att registrera ansvariga utgivare för webbplatser och ge tillstånd för närradiosändningar.
Vi granskar att medier följer lagar och regler när de sänder och publicerar innehåll. Vi stärker den lokala nyhetsjournalistiken när vi ger presstöd och mediestöd. Dessa stöd bidrar till en mångfald av nyhetsmedier i hela landet som kan möta förändringarna i dagens konsumtionsmönster. Genom att också följa, analysera och kommunicera våra insikter om medieutvecklingen bidrar vi till en ökad kunskap i en tid när mediemarknaden förändras i allt snabbare takt.
Här kan du att se några exempel på samverkansprojekt vi gjort med syfte att stärka demokratin. Vi ger även exempel på de rapporter vi ger ut som belyser medieutvecklingen. Vårt arbete ska möjliggöra och bidra till en stark och levande demokrati.
För dig som vill veta mer om medieutvecklingen
Myndigheten för press, radio och tv har i uppdrag att verka för yttrandefrihet, mångfald och tillgänglighet samt följa och analysera utvecklingen inom medieområdet. Mediemarknaden förändras snabbt och vi har i uppdrag att följa och analysera medieutvecklingen och sprida kunskap om den till allmänheten. Det gör vi bland annat i våra årliga rapporter och genom vår blogg: Mediebloggen – Myndigheten för press, radio och tv (mprt.se)
Mer om medieutvecklingen: Medieutveckling – Myndigheten för press, radio och tv (mprt.se)
Mediepolitik 2021
Den digitala övergången påverkar hur medierna konsumeras, regleras och även deras affärsmodeller. I den här rapporten beskriver vi hur regelverket förändras för att vara i fas med utvecklingen inom medieområdet: Medieutveckling 2021 – Mediepolitik (mprt.se)
Mediekonsumtion 2021
Året som gått har präglats av coronapandemin. Världen har fått ställa om och vår vardag har förändrats. Vi har varit tvungna att hålla distans och spendera mer tid i våra hem. Pandemin har påverkat vår mediekonsumtion på flera olika sätt. I denna rapport gör vi en genomgång över våra mediekonsumtionsmönster
Mediekonomi 2021
I denna rapport redogörs för de samband som finns mellan konjunkturen, reklammarknaden, mediekonsumtionen och de svenska medieföretagens ekonomi. Rapportens analys har gjorts av Tobias Lindberg, medieforskare vid Nordicom vid Göteborgs universitet. Jonas Ohlsson, medieforskare och föreståndare vid Nordicom, är redaktör. Medieutveckling 2021 – Medieekonomi (mprt.se)
Svenska nyhetsvanor 2020
Ett av de viktigaste områdena som vi har att följa i dagens mediesamhälle är utbudet och konsumtionen av nyheter. Mediernas roll som en del av demokratins infrastruktur kan inte underskattas, särskilt inte ett år som 2020 som i hög grad präglas av den pågående pandemin.I rapporten Svenska nyhetsvanor i normaltider och kristider beskrivs inte bara svenskarnas nyhetskonsumtion och hur den förändras successivt under åren 2000 – 2019 utan också hur coronapandemin påverkar nyhetskonsumtionen. Analysen baseras på den nationella SOM-undersökningen, SOM-undersökningen om coronaviruset 2020 samt MMS:s mätningar av tittande på nyhetssändningar i linjär tv och online.
Medieutveckling 2020 – Svenska nyhetsvanor (mprt.se)
Ansvarig utgivare
Vi har i samarbete med ABF tagit fram en film om ansvarigt utgivarskap. ABFs syfte med att folkbilda om ansvarig utgivare är att deras avdelningar, distrikt och samarbetsföreningar ska få kunskap om att de ska ha en ansvarig utgivare för en viss typ av program.
ABF anser att en ansvarig utgivare skapar ett ”bättre” nätklimat på sikt eller åtminstone bättre källkritiska möjligheter för mottagaren.
Har en förening/organisation en ansvarig utgivare så finns det en juridisk ansvarig person bakom innehållet. Detta bör leda till att brukaren/konsumenten/mottagaren lättare kan faktagranska och sålla mellan vad som är ”Fake news” och inte – oavsett åsikt och politiskt läger osv. Således har vi – inom ramen för Demokrati 100 år – samverkat kring att sprida kunskap om ansvarigt utgivarskap, som i sin tur ska bidra till att stärka demokratin. Se filmen här: Ansvarig utgivare Folkbildningsarenan on Vimeo
Här kan du läsa mer: www.mprt.se
Akademikerförbundet SSR
Det ledande facket för samhällsvetare För oss som fackförbund är demokratin och dess utmaningar närvarande genom våra medlemmar, förtroendevalda och i vår verksamhet. Att kunna och våga organisera sig solidariskt med andra för allas lika villkor i arbetslivet är ett demokratiskt värde. Vi på Akademikerförbundet SSR arbetar hela tiden med att bredda vårt demokratiska uppdrag, våra aktiviteter och våra förtroendevaldas uppdrag. Att säkerställa att demokratin är för alla våra medlemmar och att vår verksamhet är aktuell för alla.
Heike Erkers undertecknar Deklaration för en stark demokrati (akademssr.se)
100 år av demokrati?
I år är det 100 år sedan kvinnor fick rösträtt. Därför uppmärksammas den svenska demokratins 100-årsdag. Kvinnorättsrörelsen kämpade länge för att få i genom lika rösträtt för alla och mötte stort motstånd innan förändringen äntligen kunde ske. Läs mer om 100 år av demokrati på Akademikerbloggen: 100 år av demokrati? (akademssr.se)
Vi stödjer Ukraina.
Akademikerförbundet SSR har deltagit i en rad manifestationer, demonstrationer och internationella möten där vi lyft våra självklara krav om ett omedelbart tillbakadragande av ryska trupper och fullständig suveränitet för den ukrainska staten. Vi har skickat solidaritetsbrev till våra ukrainska systerorganisationer och vårt förbundskontor pryds av en Ukrainsk flagga. Kampen för demokrati och mänskliga rättigheter måste vi vinna varje dag.
Sametinget
Under 2020 och 2021 genomförde regeringen en nationell kraftsamling, Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati. Målsättningen med satsningen var att främja en uthållig och levande demokrati i hela landet genom att stärka förutsättningarna för människor att i större utsträckning aktivt kunna delta i demokratin.
Även Sametinget bidrog till kampanjens mål genom att myndigheten under 2020-2021 hade ett regeringsuppdrag som handlade om att genomföra folkbildande och kunskapshöjande insatser som bidrog till att stärka samers, särskilt unga samers, intresse och möjligheter att delta aktivt i demokratin och dess beslutsprocesser, samt i det offentliga samtalet. Sametinget genomförde under perioden flera aktiviteter för att bidra till ett stärkt deltagande i demokratin och ett ökat samhällsengagemang bland samer, särskilt unga samer.
Arbetet skedde i samarbete med representanter från Sametingets ungdomsråd och fokuserade bland annat på sametingsvalet i maj 2021, samt processer inför allmänna valen 2022. Några exempel på genomförda aktiviteter hittar ni på den här sidan, där vi bland annat presenterar magasinet ”Ung och delaktig” som består av ett flertal reportage med fokus på demokrati och urfolksrätt för unga samer, animerade filmer som handlar om FN:s urfolksdeklaration och om Sametingets demokratiska uppdrag.
Du hittar även syn- och teckenspråkstolkade filmer, samt magasinet som tillgänglig PDF i vår utställning. Om du vill lyssna på den podcast som genomfördes inom uppdraget tillsammans med Sametingets ungdomsråd, så hittar du också den här i vår virtuella utställning. Välkommen!
Vill du veta mer om Sametingets demokratiuppdrag? Demokratiuppdraget – Sametinget
Vill du veta mer om Sametingets ungdomsråd? Ungdomsrådet – Sametinget
Vi finns också på sociala medier, följ oss gärna här: Sametinget Sverige (@sametinget_sve) • Foton och videoklipp på Instagram
Film om FN:s urfolksdeklaration
FN:s urfolksdeklaration – syntolkad version – YouTube
FN:s urfolksdeklaration – teckenspråkstolkad version – YouTube
Film om Sametinget
Vad är sametinget?- syntolkad version – YouTube
Vad är Sametinget? – teckenspråkstolkad – YouTube
Podcast med de partipolitiska ungdomsförbunden inför allmänna valen 2022
Magasinet Ung och delaktig om demokrati för unga samer:
Demokrati 100
Sverige firar 100 år med allmän och lika rösträtt! Men hur gick det till? Här hittar du kunskap om den historiska processen och människorna som skapade den. Bakom webbplatsen står Kungliga biblioteket (KB) och Riksbankens Jubileumsfond (RJ) tillsammans med ett nätverk av forskare och företrädare för bibliotek, arkiv och museer. Webbplats: Demokrati100.se
Film: Så bröt demokratin igenom.
Performance Workshop: Öva demokrati
Dramaten och Institutet för framtidsstudier bjöd under konferensen in till att öva demokrati. I en heldigital workshop ställdes deltagarna inför demokratins svårigheter och dilemman.
Performance Workshop: Öva Demokrati är ett teaterprojekt som utvecklades och hade premiär på Dramaten hösten 2021. Publiken fick då tillsammans med skådespelare undersöka en av vår tids viktigaste frågor: hur säkerställer vi att demokratin kan bestå?
Inför konferensen erbjöd Dramaten en specialversion av workshopen som anpassats till det arbete som gjorts av kommittén Demokratin 100 år kring hur demokratin i Sverige ska kunna tryggas och utvecklas. Med hjälp av experimentella former övades hur olika beslutsmetoder kan fånga folkets vilja i demokratiska beslut.
Mer information: Formatet utgår från den forskning som utförs på Institutet för framtidsstudier. Konceptet är utvecklat av Jörgen Dahlqvist och Fredrik Haller från Teaterhögskolan och Teatr Weimar i Malmö, tillsammans med Helena Hammarskiöld, tidigare programansvarig på Dramaten&.
Projektet är framtaget i samarbete med Institutet för framtidsstudier, en självständig forskningsstiftelse där forskare från olika samhällsvetenskapliga discipliner bedriver forskning om frågor som är av stor vikt för hur vi formar vårt framtida samhälle. Performance Workshop är också del av forsknings- och utvecklingsarbetet kring nya sceniska berättarformat på Teaterhögskolan i Malmö.
Barnombudsmannen
Minarattigheter.se är en webbplats om barn och ungas mänskliga rättigheter. Rättigheterna står i barnkonventionen som gäller alla upp till 18 år. Minarattigheter.se riktar sig till dig som är barn eller ung. Här kan du lära dig om vilka rättigheter du har.
Pedagogdel: Här hittar lärare och pedagoger lektioner om barnkonventionen. Här finns också handledning, hur pedagogen kan lägga upp lektionen. Lektionerna går att använda i olika ämnen som samhällskunskap, idrott och många fler.
Se filmen Min röst Äger!
En tidsresa från antikens Grekland fram till idag. Framtagen för www.minarattigheter.se och 100-årsjubileet för Sveriges demokrati.
Se länk till demokratimaterial för barn och unga-sidorna: Demokratins historia – Mina rättigheter (minarattigheter.se)
Se länk till demokratimaterial för pedagoger: Demokrati gäller för alla – Mina rättigheter (minarattigheter.se)
Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD)
NOD är en samverkansstruktur mellan regeringen och civilsamhället. Syftet med NOD är att underlätta samverkan mellan offentliga aktörer och civilsamhället, och tillhandahålla mötesplatser för att främja dialog. NOD spänner över alla sakpolitiska områden och arbetar med att facilitera möten.
Vår hemsida: NATIONELLT ORGAN FÖR DIALOG OCH SAMRÅD MELLAN REGERINGEN OCH DET CIVILA SAMHÄLLET (nodsverige.se)
Introduktionsfilm om NOD: NOD-infofilm on Vimeo
Avsiktsförklaring: Ett starkt civilsamhälle för en stark demokrati
Ett starkt civilsamhälle för en stark demokrati är en avsiktsförklaring där en rad olika nationella civilsamhällesorganisationer tillsammans formulerat sitt unika bidrag till demokratin. Läs avsiktsförklaringen här: nod_avsiktsforklaring.pdf (nodsverige.se)
Brottsoffermyndigheten
Yttrandefrihet är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Tack vare yttrandefriheten kan du uttrycka åsikter, ta del av andras åsikter, påverka samhället, bilda opinion och delta i det demokratiska samtalet. Men med rätten till yttrandefrihet kommer också ett ansvar – du har inte rätt att säga och sprida precis vad som helst.
Hot och hat mot personer som deltar i samhällsdebatten är ett hot mot demokratin, och kan också utgöra flera olika typer av brott eller kränkningar. Brottsoffermyndighetens övergripande mål är att främja brottsoffers rättigheter och att uppmärksamma deras behov och intressen.
Om du själv eller någon du känner blivit utsatt för hot eller hat på eller utanför nätet, eller vill få veta mer om vad som gäller, finns råd och mer information på Brottsoffermyndighetens webbplats: tystnainte.se.
Hot och hat på nätet kan drabba dig, oavsett vem du är. Genom webbplatsen tystnainte.se vill Brottsoffermyndigheten nå ut med råd, stöd och information till både du som är utsatt och människor i din närhet. Målet är att bidra till en levande samhällsdebatt, och motverka att du och andra tystnar.
Exempel på brott
Hot och hat kan vara många olika typer av brott som till exempel olaga hot, ofredande, olaga tvång, förolämpning och förtal. Det kan också handla om olaga integritetsintrång, kränkande fotografering, hets mot folkgrupp eller sexuellt ofredande. Här finns några exempel på brott som kan vara kopplade till hot och hat: Exempel på brott | Tystna inte
Berättelser
Trots att hot och hat drabbar många i samhällsdebatten är det inte så vanligt att prata om det. Då kan det vara lätt att känna sig ensam. Det är du inte. Författaren och journalisten Patrik Lundberg, som medverkar i Brottsoffermyndighetens informationsinsats Tystna inte, är en av dem som blivit utsatt efter att ha deltagit i det demokratiska samtalet.
Hot och hat kan få allvarliga konsekvenser för dig som utsätts. Det kan leda till att du anpassar ditt beteende och censurerar dig själv. När hot och hat upprepas under lång tid kan det bli en så normal del av ditt liv att händelserna förminskas. I några filmer från Brottsoffermyndigheten kan du ta del av Patrik Lundbergs och andras berättelser om att utsättas för hot och hat. Samtliga medverkar i informationsinsatsen Tystna inte: Berättelser | Tystna inte
Om yttrandefrihet och demokrati
”Utan yttrandefrihet så kan man inte tala om demokrati”. Ola Larsmo, författare och ledamot i PEN International, medverkar i Brottsoffermyndighetens informationsinsats Tystna inte. I filmen berättar han om vad yttrandefriheten betyder för demokratin, varför det offentliga samtalet är viktigt och vad som händer om olika röster tystnar.
Näthat leder till omfattande självcensur
Mer än hälften av svenskarna har känt sig kränkta av sådant som andra skriver om dem på nätet. Det leder till omfattande självcensur och negativ hälsopåverkan hos den som utsätts. Särskilt utsatta är unga och personer med utländsk bakgrund, och mest hot och hat genererar ämnesområden som gränsar till invandring, rasism och diskriminering.
På uppdrag av Brottsoffermyndigheten har forskare vid Lunds universitet i samarbete med Högskolan i Halmstad tagit fram en kunskapsöversikt och genomfört en riksrepresentativ webbenkät om näthat.
Brottsoffermyndigheten har även låtit genomföra 30 individuella djupintervjuer med personer som aktivt deltar i samhällsdebatten. Resultaten av undersökningarna har sammanfattats i kortrapporten Näthat och självcensur – Det nya normala?
Kunskapsöversikten och kortrapporten går också att beställa kostnadsfritt.
Mer information:
Välkommen till Brottsoffermyndigheten | Brottsoffermyndigheten
Näthat och demokratiskt deltagande – en kunskapsöversikt (brottsoffermyndigheten.se)
Svenska Kyrkan
Enligt kristen tro är varje människa lika i värdighet och grundläggande rättigheter. Därför är det självklart för oss att arbeta för demokrati och sammanhållning. Varje dag, i hela landet. Vi gör det genom metod- och kunskapsutveckling inom vårt program Tillit och demokrati. Vi gör det genom möten och samverkan mellan våra församlingar i mångreligiösa områden inom vårt nätverk Framtiden bor hos oss. Här berättar vi mer om dessa initiativ.
Svenska kyrkan tar ställning för demokratin – Svenska kyrkan
Social Hållbarhet- fokus Tillit & Demokrati (svenskakyrkan.se)
Framtiden bor hos oss (svenskakyrkan.se)
Lär dig mer om Svenska kyrkans nätverk Framtiden bor hos oss (vimeo.com)
8 april: Informationspåverkan som hot mot tillit och demokrati
Öppet online-seminarium med bla Expo och Källkritikbyrån.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)
MUCF är en statlig myndighet som tar fram och sprider kunskap om ungas levnadsvillkor och civilsamhällets villkor. Vi fördelar statsbidrag som ger stora och små organisationer möjlighet att bedriva verksamhet. Våra internationella samarbeten ger unga chansen att arbeta som volontär, studera eller praktisera i ett annat europeiskt land. MUCF är dessutom nationellt kontor för EU-programmen – Erasmus + och Europeiska Solidaritetskåren. Välkommen till MUCF | MUCF
Filmer om demokrati
Prata demokrati – Manual för skolledare on Vimeo
Prata demokrati – i gymnasiesärskolan on Vimeo
Prata demokrati – i gymnasieskolans yrkesprogram on Vimeo
Anmäl er till Skolval 2022 till riksdagen! on Vimeo
MUCF:s Samverkansmodell
Samverkansmodell för offentliga aktörer och civilsamhället | MUCF
Anmäl dig till utbildning!
Myndigheten för delaktighet (MFD)
Hur har möjligheten att delta i demokratin sett ut senaste århundrandet för personer med funktionsnedsättning?
Vi vill genom vårt material öka kunskapen om hur den demokratiska resan har sett ut för personer med funktionsnedsättning. Genom historien kan vi bättre förstå varför det ser ut som det gör idag och vad vi gemensam behöver göra för att ta bort de hinder som fortfarande finns kvar för att alla ska kunna vara delaktiga.
Demokratins utveckling
Hur har möjligheten att delta i demokratin sett ut senaste århundrandet för personer med funktionsnedsättning? Här hittar du en kunskapssammanställning, filmer och en tidslinje. Dessutom kan du testa dina kunskaper i vårt quiz: Demokratins utveckling – MFD
Demokrati då och nu. Titta gärna på vår film (11 min lång). Genom intervjuer och bildmaterial får ni en historisk tillbakablick men också en bild av hur möjligheterna att vara demokratiskt delaktig ser ut idag.
Röster om demokrati – fem filmer. I dessa kortare filmer möter du personer som berättar om sin syn på demokrati, möjligheter att kunna vara demokratiskt delaktiga och känslan av att bli en fullvärdig medborgare. Alla har rätt att synas och höras. Amanda Malmberg, politiskt engagerad, berättar om rätten att vara politiskt engagerad och vara en av alla medborgare.
Demokrati – mer än att rösta. Mattias Lundekvam, förbundsordförande för Hörselskadades riksförbund, pratar om svårigheter för hörselskadade att vara demokratiskt delaktiga och om framstegs som gjorts.
Odemokratiskt att utesluta människor. Åsa Strahlemo, förbundsordförande för Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet, pratar om orsaker till lägre röstdeltagande bland personer med funktionsnedsättning.
Från omyndig till fullvärdig medborgare. Annika Berg, lektor och docent i idéhistoria, berättar om hur vuxna personer kunde förklaras omyndiga och inte fick rösta fram till år 1989.
Jag är värdefull. Christer Dannevik var omyndigförklarad mellan åren 1963 och 1988 och berättar om när han för första gången fick rösta.
Sveriges riksdag
Det är hundra år sedan Sverige blev en demokrati med allmän och lika rösträtt. Det firar riksdagen genom att levandegöra historien och lyfta olika tankar om demokrati i dag och i framtiden. Här hittar du information om demokratins historia och riksdagens demokratifirande. Varmt välkommen!
I januari 1922 klev de första fem kvinnorna in i riksdagen. Trots att de var pionjärer var kvinnorna inga politiska noviser. Deras meritförteckningar vittnar om ett stort samhällsengagemang och politiskt kunnande. Lyssna på deras berättelser här: Kliv in i tittskåpen – Ja, må den leva! Demokratin uti hundrade år (riksdagen.se)
Fira demokratin – 100 år
Den 10 januari 2022 är det precis hundra år sedan de första kvinnorna tog plats i Sveriges riksdag. Det historiska datumet uppmärksammas av riksdagen med föreställningen ”Fira demokratin – 100 år” som sänds på SVT.
Start – Ja, må den leva! Demokratin uti hundrade år (riksdagen.se)