Det politiska läget och de politiska partiernas framtid

I november 2021 valdes Magdalena Andersson till Sveriges första kvinnliga statsminister – men redan efter 7 timmar avgick hon eftersom Miljöpartiet lämnade regeringen när det blev klart att budgetförslaget från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vunnit omröstningen. Bara några dagar senare valdes Andersson om och kunde bilda regering. Det har gått snabbt i svensk politik det senaste året – men hur har det egentligen påverkat de politiska partierna och förtroendet för politiken? Svaren får du av Marie Demker, professor i statsvetenskap, och skribent i kommitténs antologi 100 år till.

Marie berättar att det parlamentariska läget har fått partierna att agera mer kortsiktigt. Särskilt under 2021 har en form av pre-valrörelse infunnit sig. Dessutom har det skett förskjutningar i valet av allianspartners och samarbeten, en process som kommer att gestaltas tydligare i valet 2022, enligt Marie Demker.

De senaste veckornas politiska händelser har sannolikt inte påverkat allmänhetens förtroende för politiken, förtroendet för de demokratiska institutionerna är högt och stabilt i Sverige. Däremot menar Demker att olika uppfattningar om vad demokrati egentligen står för uttrycks i debatten. Bland en del väljare finns en populistisk idé om att majoritetsprincipen är demokratins enda innebörd. Spridningen av sådana tankegångar kan hota de demokratiska institutionerna. Demokrati innebär ju också att det finns skydd för minoriteter och att allas grundläggande mänskliga fri- och rättigheter respekteras.

-Vi behöver alla bedriva ett upplysningsarbete kring demokratins förutsättningar och de begränsningar som demokratin lägger på majoritetens agerande, säger hon.

Enligt Marie Demker är det inte nödvändigtvis problematiskt att det händer mycket inom politiken. Tvärtom brukar det leda till att allmänhetens intresse för politik ökar, särskilt under ett valår. Om det däremot blir en ständig konflikt mellan partierna som inte rör frågor som kommer till uttryck i reformer eller politiska beslut finns en risk att väljarna istället gör politik till en publiksport:

– Man tittar, hejar på sitt lag och undrar vem som ”vinner”. Det är inte den typ av politiskt intresse en vital demokrati behöver för att utvecklas, säger Marie.

Maries egen upplevelse är att det blivit mer av attack och mindre av svar inom politiken. Det finns forskning som visar att den tid en politiker får på sig att svara blivit allt kortare, vilket kan vara anledningen till att det blir svårare att säga något sammanhängande eller föra ett resonemang.

Tillsammans med Ulf Bjereld har Marie Demker skrivit ett kapitel om de politiska partiernas framtid i den första delen av kommitténs antologi, Demokratin och grundbulten. Marie menar att partisystemet ömsar skinn i idag och att processen skiljer sig från hur utvecklingen brukar se ut inom ett partisystem.

– I Sverige har partierna inte längre samma självklara samarbetspartners som de haft under efterkrigstiden utan samarbetena förändras. Socialdemokraterna och Moderaterna är dock fortfarande de avgörande aktörerna i svensk politik och deras agerande har störst betydelse för hur partisystemet formerar sig även framåt. Personligen tror jag att partisystemet kommer att innehålla färre partier framöver, men inte nödvändigtvis just de partier som sitter i riksdagen idag.

Här kan du ta del av den första delen av kommitténs antologi, Demokratin och grundbulten. Partisystemets framtid av Marie Demker och Ulf Bjereld är första kapitlet.