Fira demokratin och Demokrati100 – det här hände under jubileumsåret

Under åren 2018–2021 har riksdagen och Kungliga biblioteket genomfört demokratisatsningarna Fira demokratin och Demokrati100 för att uppmärksamma jubileet av den kvinnliga rösträtten. Kommittén har träffat Liza Carlefred från riksdagen och Andreas Hedberg från Kungliga biblioteket (KB) och ställt frågor om deras arbete.

Hur har ni arbetat med demokratijubileet i år?

Under 2021 har riksdagen arbetat med ett antal olika projekt för att fira demokratin. Liza lyfter bland annat filmen om det avgörande klubbslaget (bild ovan), ljusspelet på riksdagshuset och en föreställning som tagit fram för att fira demokratijubileet. Riksdagen har även anordnat seminarier, på Bokmässan och i riksdagen.

– Det har varit fantastiskt roligt att det blivit så stor uppmärksamhet kring demokratijubileet och att så många använder vårt material – särskilt roligt är det att vårt arbete nått ut i hela landet, säger Liza.

Andreas berättar att Demokrati100 är ett samarbete mellan KB och Riksbankens jubileumsfond. Målet är att sprida kunskap om den allmänna och lika rösträttens tillkomst, men också att tillgängliggöra arkivmaterial om rösträttskampen.

KB har under året publicerat artiklar på hemsidan Demokrati100.se, där olika perspektiv på den allmänna och lika rösträtten har lyfts fram. Ett större antal politiska broschyrer från åren 1903–1924 har också digitaliserats, och dessutom har KB förmedlat kontakter mellan forskare och olika föreningar och institutioner som velat uppmärksamma rösträttsjubileet med föredrag, utställningar och podcasts.

– Det har varit ett roligt arbete eftersom det visar att intresset för demokratiseringsprocessen är stort och brett. Tillkomsten av den allmänna och lika rösträtten är en komplicerad process. Demokratisering kan aldrig avslutas en gång för alla, den måste upprätthållas och vidareutvecklas.

Berätta om varsin höjdpunkt från året!

Liza lyfter de lokala utställningarna om demokratin som pågått runt om i landet som en höjdpunkt. Hon hade helst velat besöka varenda en. Arbetet med att ta fram nya konstverk för att lyfta fram de fem första kvinnorna i den svenska riksdagen, har också varit otroligt roligt, säger hon, och de kommer ju även vara kvar i framtiden. Konstverken kommer att placeras i Riksdagshusets trapphall och på Riksplan.

Andreas berättar att digitaliseringen av namninsamlingen för kvinnans politiska rösträtt (från åren 1913–1914) var en höjdpunkt. Arbetet genomfördes av Riksarkivet i samarbete med Demokrati100 och innebar att 350 000 namnunderskrifter blev digitalt tillgängliga.

– Det gensvar vi fick visar vilket stort intresse som finns för den här typen av material. Vi nåddes av meddelanden från dem som hittat sina släktingars namn i listorna, och även från sådana som gjort andra spännande fynd – en personlig hälsning i marginalen, en kvinna som av sin man tvingats att ta tillbaka sin underskrift, och så vidare! Digitaliseringen är också ett stort steg för att underlätta framtida forskning.

Vad kan vi ta med oss från det omfattande demokratiarbete som skett under år 2021?

– Jubileet har väckt mycket uppmärksamhet, men vi kan inte räkna med att vi är färdiga med folkbildningsprojektet. Liksom all kunskap klingar den av med tiden. För forskningen är det viktigt att den kunskap som utvecklats under demokratijubileet också når exempelvis skolans läromaterial. På vår hemsida har vi lyft många olika perspektiv på rösträtten – för att visa att frågan var komplex. Det vi har upplevt är att såväl skolor som journalister har uppskattat de olika perspektiven och det är något vi tycker är värt att minnas, säger Andreas.

Liza håller med om att frågan är komplex och vill även lyfta vikten av att fortsätta diskutera demokratins utveckling framöver:

– Demokratin förändras hela tiden. År 1921 skedde ett viktigt genombrott för kvinnor. Under de efterföljande 100 åren har fler grupper inkluderats i demokratin – en utveckling som kan följas via vår tidslinje. Jag tycker det är viktigt att vi tar med oss perspektivet att demokratin hela tiden är under utveckling och att vi alla är del av den utvecklingen. Genom att engagera oss i demokratin kan vi påverka den även idag.

Syntolkning: ett foto från inspelningen av Det avgörande klubbslaget, på riksdagens talman Andreas Norlén och Parisa Amiri, en bild på ett digitaliserat flygblad från 1903 och ett foto av riksdagens ljusspel från september 2021.