Uppdrag: engagera mera

Med åtta månader kvar till nästa Sametingsval går den kombinerade myndigheten och parlamentet in i en intensiv fas. Sametinget har, förutom de egna valförberedelserna, även ett nytt regeringsuppdrag på sitt bord. Med ett stadigt ökande antal samer som registrerat sig för att rösta i Sametingsvalet ser bilden vid en första anblick ljus ut. Men andelen som utnyttjar sin rösträtt minskar. 

Andelen samer som utnyttjar rösträtten har sjunkit från 72% år 1993 till 58% i det senaste valet 2017. Vad beror det på?

– Vi är inte helt säkra, men det kan bero på att en del samer registrerar sig i röstlängden just för att känna sig godkända som samer eller för sina barns skull, säger Marie Enoksson, kommunikatör på Sametinget.

Att registrera sig i röstlängden kan vara ett sätt att garantera framtida rösträtt för sina barn.

– Om en förälder har blivit upptagen i röstlängden kan barnen hänvisa till den personen. Annars kanske man inte blir godkänd om man inte kan uppfylla språkkravet i sametingslagen – som går två generationer tillbaka.

Men det finns fler anledningar till det sjunkande deltagandet.

– En annan anledning till det låga valdeltagandet kan vara Sametingets konstruktion som både myndighet och folkvalt organ och det faktum att Sametingets plenum inte har någon egentlig politisk makt i Sverige. Det insåg man kanske inte 1993 utan då var det verkligen de engagerade samerna som anmälde sig och de gick också och röstade för att det var en stor händelse, säger Marie Enoksson.

Demokratistärkande uppdrag
Sametinget har i år fått ett nytt regeringsuppdrag som går ut på att genomföra folkbildande och kunskapshöjande insatser som bidrar till att stärka främst unga samers intresse och möjligheter att delta aktivt i demokratin.

Anja Fjellgren Walkeapää är ordförande i Sametingets ungdomsråd och menar att många unga samer är intresserade av att börja med politik.

-Det finns en vilja att förändra den värld som vi lever i idag. Ibland handlar det om bristen på rättigheter och möjligheter att påverka vår omgivning och förhindra till exempel exploatering av naturen. Många unga samer engagerar sig inte på grund av känslan att inget kan förändras. Sametinget har inget mandat att besluta i frågor anser jag, utan det är den svenska staten som styr och ställer och det gör att unga samer inte vill engagera sig.

Vilka är de främsta utmaningarna för att få igång ett ökat engagemang i den demokratiska processen bland unga samer? 

-Att samer ges inflytande att besluta i frågor som rör oss. Om vi kan få beslutanderätt så kommer varje röst att vilja höras och det kan skapa ett engagemang. Okunskapen om samer är också en faktor som jag tror påverkar bristen på engagemang.

Hur ser du på vilka folkbildande och kunskapshöjande insatser som krävs?

-Det svenska samhället måste ha en grundläggande kunskap om samer och samisk kultur. Det måste få vara okej att säga man är same utan att bli exotifierad eller hatad. En grundläggande rätt till identitet utan ifrågasättande kan också vara en väg till att bli mer engagerad i politik. Står man stadigt i sig själv så vågar man också i större utsträckning säga vad man tycker och tänker, och vågar både testa och hålla sin linje och sina idéer. Både de svenska och de samiska.

För att rösta i Sametingsvalet den 16 maj 2021 behöver anmälan till röstlängden vara inne senast den 20 oktober.