Rösträtt för alla – en fråga om tillgänglighet

Att ta sig in i en vallokal som är dåligt skyltad eller bara erbjuder trappor, kan vara en utmaning för många människor. I valet 2018 framkom att en tredjedel av de tillfrågade med funktionsnedsättning upplevde brister i just tillgänglighet, enligt en rapport från Myndigheten för delaktighet.  

Ju fler som röstar, desto mer representativ blir vår demokrati. I riksdagsvalet 2018 röstade 87,2% av alla röstberättigade i Sverige. Det är en hög siffra som visar på ett stort engagemang. Men valdeltagandet är inte lika högt i alla grupper. Bland röstberättigade med nedsatt rörelseförmåga deltog 66%. Det är 25 % färre än de röstberättigade utan funktionsnedsättning. För de som hade en i hög grad nedsatt rörelseförmåga var valdeltagandet 62%, enligt SCB.

Karolina Celinska arbetar som rättighetspolitisk talesperson på DHR, förbundet för delaktighet, handlingskraft, rörelsefrihet. Hon har varit röstmottagare och är engagerad i frågor som rör alla människors möjligheter till delaktighet. Karolina Celinska menar att det finns flera orsaker till att valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning är lägre än bland de utan funktionsnedsättning.

– Det handlar om att vi inte är en del av politiken. Vi är inte representerade med våra kroppar eller våra frågor. De frågor som berör oss särskiljer sig från den allmänna politiken, där funktionshinderfrågorna inte är inkluderade. Det gör att man inte känner sig berörd och i förlängningen blir mindre benägen att gå och rösta.

Grunden för valdeltagande läggs inte på valdagen
Ett exempel där personer med funktionsnedsättning inte har involverats i vidare utsträckning är covid-19 pandemin, menar Karolina Celinska.

– I den här frågan har man pratat mycket om de äldre, men på något sätt har våra perspektiv glömts bort. Man nämner inte att personer med olika typer av funktionsnedsättning också är mycket utsatta i den här pandemin. Detta har skapat missnöje hos många som undrar vad deras skydd är. Bristen på frågeställningar som berör livssituationen för många människor med olika funktionsnedsättningar gör att politiken känns väldigt långt bort. Hur ska jag se att jag är en del av samhället när jag aldrig omnämns som medborgare?

En tredjedel upplevde brister
Valet 2018 väckte flera frågor om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Över en tredjedel upplevde brister i tillgängligheten när de skulle rösta. Det var både fysisk otillgänglighet och kognitiva brister, enligt en rapport från Myndigheten för delaktighet.

– DHR har haft synpunkter på vad som kunde vara bättre. De brister vi sett varierar beroende på funktionsnedsättning, men grundläggande faktorer – som att det är möjligt att komma in i lokalen, att nå röstsedlar och att bevara valhemligheten på ett tillfredsställande sätt – måste förbättras, säger Karolina Celinska.

I fall där människor till exempel har flera funktionsnedsättningar är det extra viktigt att närstående och andra i den omedelbara miljön hjälper till och visar på vikten av att utnyttja sin rösträtt.

– Det kan vara svårt att rösta om man har en kombination av funktionsnedsättningar – t.ex. både en kognitiv och en rörelsenedsättning. Att då känna att ens röst fortfarande är värd någonting, att det är just den egna rösten som kommer till tals och att just jag får rösta, är inte självklart. Många blir också väldigt beroende av de som finns runt omkring dem – som assistenter, släkt och närmiljö.

Lyhörd anpassning
Karolina Celinska trycker på att det bör finnas valbås som är anpassade för rullstol i alla vallokaler. Hon påpekar också att det kan vara svårt för människor med synnedsättning att både skilja valsedlar åt liksom att se vad som står på dem.

– Har man inte egen assistans med sig, kan det vara svårt att nå valsedlarna i valsedelställen. Då behöver det finnas personer på plats som kan hjälpa till med detta. För personer med reumatism kan det t.ex. vara svårt att skilja valsedlarna åt så att bara en sedel hamnar i kuvertet. Därför behöver man se över både den fysiska valsedeln och själva utformningen av den.

Vad beror det på att dessa hinder, både inför och under själva valet, kvarstår?

– Jag tror att det brister i detaljkunskap. De som håller i valet har inte egen erfarenhet av dessa utmaningar, som t.ex. vad det betyder med för tunna valsedlar eller en för trång dörröppning. Det skulle behövas tydligare checklistor för vad som kan godkännas som en vallokal. Men att utöva sin rätt att rösta betyder inte bara att gå till valurnan på själva valdagen utan också att kunna ta del av information inför valet och att få diskutera de frågor som är relevanta för den egna livssituationen. Här är inte minst representation en mycket viktig faktor, säger Karolina Celinska.