Riksidrottsförbundet satsar för att öka deltagandet i föreningslivet

Intresset för hälsofrågor ökar bland ungdomar men antalet unga som vill engagera sig i idrottsföreningar minskar, visar en färsk undersökning från Centrum för idrottsforskning och Ungdomsbarometern. Riksidrottsförbundet har nu skrivit på Deklaration för en stark demokrati, och åtar sig bland annat att arbeta för att sänka trösklarna för delaktighet i föreningsidrotten.

Idrott och fysisk aktivitet har bevisat positiva effekter på människors hälsa och intresset för just hälsa ökar bland ungdomar idag. Ändå minskar antalet unga som engagerar sig i idrottsföreningar. En markant nedgång syns bland pojkar och flickor i åldern 7-12 år. De har tidigare varit mycket aktiva i föreningsidrotten, men sedan 2012 har pojkars deltagande minskat med 17 procent och flickornas med 8 procent.

Idrottsrörelsen samlar idag drygt 3 miljoner medlemmar – och är därmed en stark kraft i samhället – inte minst som demokratiskola. Här lär sig idrottare om delaktighet, turtagning och samarbete. Föreningsidrotten bidrar inte bara till att barn och unga kan utöva sin idrott och få en aktiv och meningsfull fritid – här byggs även kunskaper och positiva förebilder i demokratiskt deltagande för livet.

Riksidrottsförbundet är idrottsrörelsens samlande organisation med uppgift att stödja, företräda, utveckla och leda rörelsen i gemensamma frågor, såväl nationellt som internationellt. Dessutom finns det egna studieförbundet – SISU Idrottsutbildarna som satsar på utbildning och folkbildning inom idrottsrörelsen. Den 30 maj skrev Riksidrottsförbundet på Deklaration för en stark Demokrati. Bland åtagandena ingår att arbeta med en nationell bildnings- och utbildningsinsats för förtroendevalda i idrottsföreningar och specialidrottsförbund, inte minst för att öka kunskapen om demokrati i föreningar runt om i Sverige och därigenom sänka trösklarna till att delta i föreningsidrotten.

Hur ser Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna, på de utmaningar som idrottsrörelsen står inför framöver?
– Vi ser behovet av en samling kring barn och ungas idrottande mot bakgrund av att allt färre ungdomar söker sig till föreningsidrotten. Även om vi finns i stort sett överallt finns det vita fläckar där vi behöver bli starkare. Därför enades hela idrottsrörelsen om att jobba med ett antal utvecklingsresor som vi kallar ”Strategi 2025”. Att det arbetet redan är igång ser vi som en bra förutsättning för att jobba ännu tydligare med demokratifrågorna.

Vad är målet med de utvecklingsresor ni kommer att arbeta med i strategin?
– Det stora målet med utvecklingsresorna är att alla som vill ska kunna idrotta hela livet i föreningar, med fokus på glädje och utveckling. År 2025 vill vi ha en idrottsrörelse där alla får plats att idrotta utifrån sina villkor oavsett ambition, ålder, kön, prestationsnivå eller andra förutsättningar. Det ska vara en stark och levande idrottsrörelse som tar vara på människors engagemang och inspirerar till delaktighet.

Hur ska ni nå ut till fler och få fler att engagera sig i föreningsidrotten?
– Vi behöver fler mötesplatser i närheten av där folk bor. Det ska vara enkelt att komma till sin aktivitet och möta andra. Dessutom finns ett stort behov av att öka kunskapen hos beslutsfattare kring civilsamhällets roll men vi måste också bli bättre på att sprida föreningskunskap så att alla oavsett bakgrund vet om att vi finns och får möjlighet att ta del av vår rörelse. Genom de satsningar vi gör i idrottssvaga områden ser vi hur viktigt det är att det är att ha nära till aktiviteterna och att de är utformade så att de välkomnar alla.

Hur kan detta se ut?
– Tillsammans med lokala föreningar i Göteborg har distriktet satsat på gratisaktiviteter som kombinerats med ledarskapsutbildningar för att skapa intresse. Det har visat sig leda både till sommarjobb och nya kontakter för utbildnings- och arbetsmarknaden. En framgångsfaktor i detta har varit att arbeta nära människor som bor i området. De är etablerade och känner både barn, ungdomar, föräldrar och mor och farföräldrar och på så sätt skapas positiva cirklar.

Idrottsrörelsen har över 880 000 ledare, som arbetar till största delen ideellt. Hur arbetar ni för att behålla och utveckla dessa krafter framöver?
– Idrotten är kanske Sveriges största ledarskola och inte minst demokratiskola. Vi vill att ännu fler ska ta del av den. De allra flesta arbetar utan lön och med kärleken till idrotten som drivkraft. Vi vet att vi kan bli ännu bättre på att nå fler genom att sänka trösklarna in i vår verksamhet. Vi satsar också på en nationell bildnings- och utbildningsinsats för förtroendevalda i idrottsföreningar och specialidrottsförbund under 2020 – 2021, för att stärka deras kompetens att leda framtidens förening. Utöver det kommer vi ta fram material och metodutveckling om demokrati och demokratiska processer till stöd för föreningar.

Vad har föreningsidrott med demokrati att göra?
– Föreningsidrotten är en viktig demokratiskola eftersom man genom att engagera sig inte minst får kunskap om hur föreningslivet fungerar. Det handlar till exempel om att arbeta som ledare, sitta i en styrelse eller vara med i en valberedning. Allt detta är viktiga kunskaper för att delta i demokratin även utanför föreningsidrotten.

Läs mer:
Riksidrottsförbundet vill att fler ska ta del av idrotten som en demokratiskola
Rapporten En engagerad idrottsgeneration? av Centrum för idrottsforskning och Ungdomsbarometern (2020)