Gothia Cup – en möjliggörare i demokratins tjänst

Demokratin i Sverige fyller 100 år. För Gothia Cup handlar det snarast om ett evenemang i demokratins tjänst under drygt 40 år. Fyra decennier som påverkats av den framväxande demokratin och som därför också påverkat Gothia Cup. När vi tittar tillbaka måste vi ta på oss den tidens glasögon för att förstå hur vi tänkte och hur vi agerade. Vi måste förstå att besluten och handlingarna avspeglar den kunskap och den stämning som då rådde. Hur kan vi annars förklara den stolthet vi kände under turneringens första år på 70-talet då tjejer ”minsann tilläts delta”. Visserligen bara i en åldersklass men ändå…

Etablering
Under 80-talet etablerades Gothia Cup som en av världens största ungdomsturneringar. Det blev uppenbart för oss att vi utifrån Gothia Cup kunde påverka unga människor i en positiv riktning. Vi insåg att vi hade en mission. Vårt motto blev att alla var välkomna ”oavsett religion, hudfärg eller kulturell bakgrund”. Ordvalen var klart präglade av tiden. Dessutom känns själva budskapet nu nästan onödigt. Vem skulle i dag inte skriva under på att alla är välkomna? Under ett decennium gjorde vi själva spelprogrammet till en uppvisning av vårt budskap. Vi strävade hela tiden efter att lag med olika bakgrund spelade mot varandra. Det protestantiska laget från Nordirland mot det katolska. Muslimerna från Saudiarabien mot det judiska laget från Israel. Laget från USA mot laget från Irak – mitt under brinnande krig. Matcher som skulle vara otänkbara någon annanstans blev närmast vardagsmat på Gothia Cup. Manifestationer för fred och demokrati. Och vi kände att vi öppnade dörrar av förståelse och medkänsla.

Polarisering
90-talet innebar i mångt och mycket en polarisering av begreppet ”fattiga och rika länder”. Vi insåg att vår, väldigt svenska modell, där alla i rättvisans namn ska betala lika mycket, egentligen inte var så rättvis. Vi insåg dessutom att de lag som kom till Gothia Cup från ”fattiga” länder i själva verket tillhörde en ekonomisk elit i landet. Hur skulle vi kunna jämna ut de stora ekonomiska skillnaderna som världen bjöd på? Vad skulle vi kunna göra för att utjämna orättvisorna? Vårt svar blev att vi skapade en prisbild som i mycket baserades på köpkraften i respektive land. Rika länder betalade mycket mer än lag från fattigare länder. I början mötte vi ett visst motstånd men efter hand insåg lagen från rikare länder med stolthet att de genom att betala mer gjorde det möjligt för ett mindre bemedlat lag att vara med. När de sedan möttes i Göteborg, på skolan och på fotbollsplanen, fanns där direkt en sorts gemenskap. Begreppen fattiga och rika suddades ut. Här och nu var alla lika. De sov i samma skola, åt samma mat och spelade fotboll efter samma regler. Under denna tid fick Gothia Cup sin prägel. Det blev tydligt att Gothia Cup hade en uppgift och att drömmen om att skapa en bättre värld – om än bara till en liten del – kunde vara möjlig.

Solidaritet
Vårt 90-tal präglades också av det stora, och tyvärr ibland bortglömda, ordet solidaritet. Vi insåg att, även om vi med sponsorers hjälp kunde bjuda riktigt fattiga lag på såväl resa som uppehälle, så räckte detta inte särskilt långt. Våra inbjudningar kanske kunde hjälpa ett hundratal barn att komma till Göteborg men om vi i stället kom till dem så kunde vi nå tusentals. Under en tioårsperiod öppnade vi skolor, eller rättare sagt aktivitetsanläggningar, i såväl Burkina Faso, Kongo Brazzaville som Kongo Kinshasa tillsammans med Diakonia och sedermera även Equmeniakyrkan.

Jämlikhet
Det bär emot men, i denna stund av så väl historiebeskrivning som rannsakan, så var det först på 00-talet som vi verkligen såg och därmed också kunde börja arbeta med jämlikheten mellan killar och tjejer. Jo, vi tyckte nog att vi hela tiden gjorde det (det var längesedan vi införde fler klasser för flickorna) men när vi tog en ordentlig titt så fanns det fortfarande mer att göra. Som exempel spelades de flesta flickfinalerna redan på fredagen, fast lördagen var den stora finaldagen då runt 20 000 åskådare samlades på Ullevi. Så hade det alltid varit och få tog notis om saken. Vårt kampanjarbete Respect Every Body fick ett stort genomslag redan innan Me too-rörelsen tog fart och blev vårt rättesnöre för en betydligt mer jämlik turnering med en medvetenhet om och aktivt arbete för allas lika rätt till det offentliga rummet.

Digitalisering och globalisering
Det senaste decenniet domineras av den digitala utvecklingen. Mötesplatserna har flyttat ut på sociala medier. Dessa plattformar förändrade ett tag helt förutsättningarna för evenemangen. Gothia Cup – vars existensberättigande sedan födseln varit att bidra till att ungdomar världen över ökar kunskapen om och förståelsen för varandra – fick frågan: ”Behövs ni verkligen fortfarande?” De digitala plattformarna erbjöd ju möten över gränserna 24/7. Samtidigt raderade globaliseringen begrepp som att Gothia Cup ”tar världen till Göteborg” – då Göteborg i dag är en stad fylld av människor med ursprung från världens alla hörn.

Just i denna tid har dock vår övertygelse om behovet av fotbollen och Gothia Cup stärkts. För även om förutsättningarna för dessa möten finns i våra skärmar till vardags, är fotbollen och Gothia Cup anledningen och möjliggöraren. Vi är övertygade om att de allra flesta känner ett behov av att bryta segregationen i vårt samhälle. En demokratisk önskan. Kanske inte nödvändigtvis uttryckligen för att få sticka hål på sina fördomar – snarare en ren och skär nyfikenhet som bor i oss, om andra människor och miljöer.
Men vi behöver en anledning till att närma oss varandra. Och fotbollen är anledningen. Fotbollen som gemensamt, globalt språk öppnar dörrar till människor. Till möten. Fotbollen är en av få platser i samhället där vi umgås med alla typer av människor på det mest naturliga sätt. Under en vecka varje år, när Gothia Cup tar över hela stadsbilden i Göteborg, kan vi under fotbollens paraply sätta oss ner och prata om livet i stort, vad som händer i samhället och ta del av alla möjliga åsikter och perspektiv.
Att veta att 35 000 ungdomar efter Gothia-veckan lämnar Göteborg med nya insikter och omprövade sanningar om världen, stärker oss i övertygelsen om att det behövs kunskap för att radera fördomar.

Och denna kunskap erhåller du bäst på egen hand. Genom det personliga mötet.

Nästa år ser vi fram emot att välkomna alla fotbolls- och mötessugna ungdomar till ett Gothia Cup som spelar i takt med svensk demokratis hundraårsjubileum!

Dennis Andersson
Generalsekreterare Gothia Cup