Hur ser den fortsatta kampen för jämställdhet ut?

För att uppnå en jämställd maktfördelning i samhället krävs stora förändringar på̊ en strukturell nivå. Det skriver Maktsalongens generalsekreterare, Angela Refuzero Larsson, och reflekterar kring kvinnors rättigheter 100 år efter att de allmänna och lika valen infördes.

År 1921 var första gången som kvinnor fick rösta i ett riksdagsval. Ett viktigt jubileum värt att fira. Det är dock lika viktigt att kunna sin historia. År 1921 fick endast vissa kvinnor rösta och än idag finns viktiga kamper kvar för kvinnors rättigheter. Det är lika viktigt nu som då att utveckla möjligheterna för att fler ska kunna delta i vår demokrati, för ett jämställt samhälle. Vi är inte där än.

För att uppnå en jämställd maktfördelning i samhället krävs stora förändringar på̊ en strukturell nivå̊. Vi måste diskutera vilka strukturer som finns som skapar ojämställdhet. Vi jobbar med att granska de problem som hindrar unga kvinnor från att ta och behålla ledarpositioner. Makt, näthat, och stress kopplat till unga kvinnors engagemang, är några av de frågor vi arbetar med och försöker påverka. Som en jämställdhetsorganisation och en feministisk organisation arbetar vi med att belysa de problem som kvinnor fortfarande arbetar för att överkomma.

Maktsalongen är en organisation som drivs av värderingar. Våra kärnvärderingar kan sammanfattas i tre ord: feminism, systerskap och intersektionalitet. Vi tror på att skapa samhällsförändring genom skapande av systerskap kvinnor emellan, särskilt folkvalda och kvinnor i ledarpositioner. Vi jobbar med ett feministiskt och intersektionellt perspektiv, för att göra det vi kan, för att en dag få leva i en värld där såväl våra förutsättningar som vår möjlighet och vårt utövande av makt, är jämställt. Ett samhälle där makt fördelas meritokratiskt och rättvist. Maktsalongens huvudsakliga målgrupp är unga kvinnor i ledarskapspositioner. För den här gruppen identifierar vi särskilt tre problem som står framför oss i det fortsatta jämställdhetsarbetet.

Hot och hat. Vi ser att kvinnor, särskilt de som rör sig mycket i offentligheten, i högre grad tystas genom aggressivt hot och hat på internet. Kvinnor möter ofta aggressiva hot på sexistisk grund. Redan när de två första kvinnorna röstade i Sverige gick de hand i hand mot röstningsbåset eftersom de mötte hat när de utövade sin demokratiska rättighet. Även i dag ser vi hur kvinnor möter påhopp på grund av sitt kön och hur detta särskilt sker på nätet. Hotet om näthat skadar och tystar individer som har rätt att delta, och utgör en viktig del i det demokratiska samtalet. Förutom att vara ett hot för oss som individer påverkar det dem som vill organisera sig. Flera organisationer berättar att de fått ställa in en aktivitet eller deltagande i ett evenemang på grund av risken för näthat. Alla påverkas av näthat, men kvinnor utsätts hårdare. Hoten om våld, särskilt sexuellt våld, är grövre. Kvinnor som också möts av förtryck på grund av sexualitet, könsuttryck, etnicitet och funktionalitet drabbas oftast hårdast. Här behöver våra organisationer, institutioner och lagstiftning vara stöttepelare och skyddsnät mot det hat som dyker upp online.

Stress. I klyftan mellan ett samhälle som ibland tror att unga kvinnor behöver göra mer, och unga tjejer som ofta redan sliter alldeles för mycket, uppstår sjuklig stress. Idag uppger 60% av sextonåriga kvinnor att de upplever hög stress. Av alla som är utbrända i Sverige är 4 av 5 kvinnor. Problemet är inte att tjejer inte gör nog, snarare att samhället ställer så höga krav på unga tjejer att det är sjukligt. De ska bejaka rådande skönhetsideal, ha höga betyg, och prestera i jobbet de har utöver skolan. Vi vet samtidigt att unga kvinnor brinner för viktiga grejer, som klimaträttvisa och jämlikhet. De arbetar ofta ideellt och uppdragen är obegränsade: Hur blir en någonsin klar med att rädda världen?

Sexuella trakasserier. Att utsättas för sexuella trakasserier är ett problem som drabbar var tredje kvinna under hennes yrkesliv. Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har 60% av unga kvinnor och 18% av unga män uppgett att de utsatts för sexuella trakasserier. Unga tjejer utsätts oproportionerligt mycket. Hbtqi-personer, barn och unga med funktionsnedsättning samt tjejer är grupper som möter större risk att utsättas för sexuella övergrepp och trakasserier. Var fjärde ung kvinna i åldern 16–29 år har blivit utsatt för våld eller hot om våld i arbetet. Studenter, yngre kvinnor, kvinnor med osäkra anställningsvillkor och synliga minoriteter, utifrån etnicitet, hudfärg, funktionalitet och sexualitet, är mer utsatta för sexuella trakasserier än andra grupper. Det finns även ett stort mörkertal. På grund av skuld och skam vågar många inte berätta eller anmäla vad de varit med om. Det finns en stor rädsla för att utsättas för repressalier från personer med mer makt än en själv. Det kan, bland många andra saker, leda till att många unga kvinnors engagemang dör ut.

Vi har stora utmaningar framför oss men också stora möjligheter. Maktsalongen är en av många organisationer som jobbar för att skapa bättre förutsättningar för ett jämställt samhälle. Tillsammans för vi kampen vidare för kvinnors rättigheter. Vi hoppas på att kunna bära vidare facklan från dem som en gång gav oss 100 år av demokrati, till alla de generationer som komma skall.

ANGELA REFUZERO LARSSON

Generalsekreterare vid Maktsalongen

Skribenten står för de åsikter som framförs i texten. Vi välkomnar andra åsikter på samma tema till: kontakt@vardemokrati.se.

Syntolkning: bild 1, fem unga kvinnor med en bakgrund i vitt och rött, bild 2, Angela Refuzero Larsson i en ljusgrön kavaj.

Foto: Louise Helmfrid