Desinformationsspridning från främmande makt – om försöken att påverka opinionen inför valet 2022

Under valår spelar opinionen en viktig roll som underlag för politisk debatt och diskussion. Genomslag i opinionen kan få effekter på vårt offentliga samtal – och i längden påverka samhället. Vi har bett Carl Heath att förklara hur opinion används av främmande makt som vill skapa instabilitet i Sverige och hur vi kan skydda oss.

Carl Heath är forskare på RISE och var särskild utredare i utredningen Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet (läs utredningens betänkande SOU 2020:56 här). Han förklarar att påverkanskampanjer från främmande makt har blivit vanligare och mer sofistikerade. Påverkanskampanjer kan användas både i fredstid och i krig, och kan påverka myndigheter, regioner, kommuner, företag och organisationer, såväl som medborgare.

Desinformation utmanar vår demokrati

När det gäller desinformation och informationspåverkan mot Sverige utgör Ryssland och Kina två av de största statliga aktörerna, berättar Carl. Dessa, men också andra aktörer, försöker påverka opinionen och aktörer i Sverige med målet att skapa stabilitet för den egna regimen. Ett sätt att uppnå det kan vara genom att skapa instabilitet och osäkerhet i andra länder, så som Sverige, genom desinformation och informationspåverkan.

Desinformationsspridning är ett sätt att utnyttja samhällets svaga punkter för att till exempel minska människors förtroende för olika demokratiska institutioner. Carl beskriver att syftet med spridning av desinformation är att utmana samhällets funktionalitet och våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter.

– I en påverkanskampanj utnyttjar främmande makt samhällets sårbarheter för att uppnå sina mål utan att behöva använda militära medel. Det finns bland annat många exempel på att främmande makt driver samma narrativ som antidemokratiska rörelser för att skapa instabilitet. Ibland blir det tydligt, som när högerextrema partiet Alternativ för Tyskland (AfD) för samtal med den ryska regeringen.

Desinformation kan även få konsekvenser för människors hälsa och liv. Under covid 19-pandemin har det exempelvis spridits desinformation om att blekmedel kan bota covid-19, och olika konspirationsteorier kring de vaccin som tagits fram. Sådan desinformation kan leda till att människor blir mer sjuka, för att de till exempel inte vaccinerar sig.

MIK och källkritik är ett sätt för medborgare att skydda sig

Carl förklarar att medie- och informationskunnighet och källkritik är viktigt för att kunna skydda sig själv och samhället mot desinformation och informationspåverkan. Som individer bör vi vara observanta på information som vi tänker att vi vill dela vidare. Det kan till exempel handla om att ställa sig frågor som:

  • Vem ligger bakom informationen?
  • Var den är publicerad?
  • Är informationen verkligen aktuell?

Inför valet i år kraftsamlar våra myndigheter för att upptäcka påverkansförsök från andra länder och minimera risken för desinformation och informationspåverakan i samband med valet.

Är Sverige bättre rustade inför valet i år än inför tidigare val?

– Jag skulle säga att Sverige är bättre rustat idag eftersom det finns bättre förutsättningar med den nya Myndigheten för psykologiskt försvar som, liksom Valmyndigheten och många andra, har särskilda uppdrag och uppgifter inför valet. Det finns också ett långsiktigt arbete när det gäller medie- och informationskunnighet som bedrivits av många olika aktörer, så som Statens medieråd, MSB och Internetstiftelsen, och av våra demokratiska funktioner som våra bibliotek och skolor.

Mer information om medie- och informationskunnighet för allmänheten finns på Statens medieråds hemsida.

Syntolkning: bild på Carl Heath.

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Dela via

Kopiera länk

Kopiera