”Demokratin stresstestas just nu, och vi kan se vilka som hamnar utanför”

Emma Frans forskar inom epidemiologi och är författare och vetenskapsjournalist. Hon är också demokratiambassadör i kommittén Demokratin 100 år. Vi har frågat Emma om vilka demokratifrågor som aktualiserats med anledning av coronapandemin – och hur hon ser på framtiden.

Vad har det här året inneburit för dig?

–  Det har varit jätteintensivt. I vanliga fall när jag talar om vetenskap finns tillgång till forskning som tagits fram under många år. I år har det varit svårt eftersom viruset varit så nytt. Jag har försökt vara väldigt transparent med vad vi vet och vad vi inte vet. Samtidigt har behovet av säkra svar varit väldigt stort. Då uppstår en konflikt mellan vad vi kan erbjuda människor och vad de faktiskt vill ha, säger Emma.

Emma Frans konstaterar att pandemin utmanat de demokratiska värderingarna globalt, och att demokratin står inför ett antal hot som det är viktigt att vara vaksam inför. Samtidigt finns positiva tecken, menar hon.

–  I Sverige finns ett fortsatt högt förtroende för demokratiska institutioner, för forskare och för våra myndigheter. När det gäller desinformation kring vaccin och vaccinmotstånd, upplever jag att Sverige är mindre drabbat än andra länder. Det finns endast en liten, men minskande, andel som inte velat ta vaccinet. Jag tror inte att det främst beror på konspirationsteorier, utan är snarare grundat på en rationell oro för bieffekter i och med att vaccinen tagits fram väldigt snabbt. När fler vaccineras och medborgarna får mer information om bieffekterna tycks en mer positiv inställning till vaccinet växa fram.

Till följd av pandemin och de beslutade restriktionerna har samhället blivit mer digitalt. Det skapar svårigheter för vissa grupper, till exempel för äldre och andra som inte använder internet regelbundet.  Inför vaccineringen mot covid-19 har personer utan e-legitimation drabbats eftersom de inte har kunnat boka tider digitalt. Emma Frans anser också att kravet på att undvika sociala kontakter utanför hemmet påverkat människor på ett orättvist sätt.

– Det är en stor skillnad mellan att isolera sig i en villa med en familj på flera personer, eller att behöva isolera sig helt ensam i till exempel ett studentrum. Viruset har slagit olika hårt mot olika grupper men även restriktioner drabbar vissa hårdare än andra.

Som offentlig person har Emma blivit utsatt för hot och hat på internet. Under pandemin har problemet förstärkts och tonläget höjts. En orsak är att människor tillbringar mer tid framför sina datorer.

– Forskare som varit synliga under pandemin har blivit särskilt utsatta. Det som också är bekymmersamt är att den här retoriken – som tidigare bara använts av anonyma troll – nu används av politiker och andra forskare. Det blir ännu mer obehagligt eftersom det legitimerar och normaliserar språkbruket. Dessutom sprids hat, hot och missuppfattningar snabbt när folk sitter uppkopplade så mycket.

Varför är vi mer benägna att tro på, och sprida desinformation, i oroliga tider?

– Det finns en stor ovisshet, när inte ens de som kan mest inom området kan ge helt säkra svar. Läget förändras hela tiden och initialt trodde inte ens Sveriges främsta virusforskare att det nya coronaviruset skulle komma till Sverige. Det var ett uttalande baserat på kunskap från tidigare coronavirus som aldrig utvecklades till pandemier.

Bristen på säkra svar från vetenskapen gör att människor söker sig till alternativa källor som ger sken av att veta vad som kommer hända härnäst. Det skapas förvirring och osäkerhet kring vilken information som är pålitlig. Rädsla gör oss även mindre källkritiska. I ett sådant läge är det lätt för de som sprider desinformation att säga ”Titta på forskarna, de har fel, du kan inte lita på dem”.

– Det enda vi pratar om är pandemin. När en kris pågått så länge, med ett överflöd av information, blir det svårt för människor att sålla bland all fakta. Det finns en risk att människor väljer vilken information de vill tro på. Risken är att de mest spektakulära uppgifterna sprids trots att de är falska.

Vad kan man göra för att inte bidra till ökad spridning av desinformation?

– Det är viktigt att ha lite is i magen. Om man är väldigt orolig och uppe i varv är det inte den bästa strategin att sitta framför skärmen och följa sociala medier i realtid. Ofta är det bra att vänta och se om uppgifter som spridits stämmer på sikt. Saker som inte stämmer dementeras ofta inom viss tid, säger Emma.

Idag sker publicering ofta direkt på internet innan granskning skett. Det beror på att man vill få ut forskning snabbt i en krissituation. Det leder till att många rapporter inte visar sig stämma när de sedan granskas. Har forskare ett särskilt ansvar i situationer då demokratin utmanas?

– I undersökningar om pandemifrågor åtnjuter forskare ett högt förtroende. Det är viktigt att bevara och värna det, inte minst i en krissituation. Men förtroendet innebär ett ansvar. Det är särskilt viktigt att vara tydlig med osäkerheter och ha en respektfull ton mot andra, även om man inte håller med. När vissa forskare inte längre vågar kommunicera eller forska inom vissa ämnen är det ett stort problem för demokratin.

Hur ser du på framtiden? Vad kan vi lära oss inför framtida kriser?

– Jag hoppas att vi kommer lära oss mycket. Demokratin stresstestas just nu, och vi kan se vilka som hamnar utanför. Utöver äldre har många som bor i utanförskapsområden inte nåtts av viktig kommunikation. Krisstrategierna är anpassade efter en homogen svensk befolkning och vi måste inse att Sverige inte ser ut så idag.

Det finns även demokratiska risker med att skolundervisning ibland uteblivit, anser Emma.

– I Sverige har vi inte stängt skolorna helt men viss utbildning har skett helt på distans. Det betyder att många unga inte har fått den utbildning som de skulle fått ett vanligt år. Det kommer påverka hela världen. Utbildning och skolgång hänger också ihop med vår folkhälsa på sikt.

Hur kommer pandemin påverka den svenska demokratin framöver?

– Det är svårt att börja utvärdera strategierna när pandemin fortfarande pågår. I Sverige har man försökt hålla huvudet kallt och följa en pandemiplan. Många är kritiska till det och menar att samhället borde stängts ner från dag ett. Vad blir följderna av att man valde att stänga ner helt i vissa länder och i Sverige valde att hålla öppet? Det vet vi ännu inte, men demokratin blir mer sårbar när man börjar utveckla politikers möjligheter att inskränka våra rättigheter.

Syntolkning: Foto på Emma Frans mot vägg

 

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Dela via

Kopiera länk

Kopiera