Demokratikunskaper och engagemang har stärkts i Sverige

Den 1 juni 2022 överlämnades kommitténs betänkande till regeringen och därmed avslutades kommitténs verksamhet. Under kommitténs verksamhetstid har mängder av initiativ och aktiviteter genomförts för att stärka demokratin. Det har gett resultat. Nu behöver arbetet fortsätta med fokus på långsiktighet.

Andelen medborgare som känner till att kvinnor fick rösträtt 1921, har  sedan år 2019 ökat från 69 till 82 procent och fler tycker sig ha goda kunskaper om hur demokratin fungerar. Det framgår av en Novus-mätning som beställts av kommittén Demokratin 100 år.* Under kommitténs verksamhetstid har det mobila kunskapscentret Demokratistugan turnerat i landet och besökts av över 10 000 personer. 310 aktörer från bland andra myndigheter, kommuner, regioner, civilsamhälle, näringsliv, fackförbund och skolväsende har skrivit under Deklaration för en stark demokrati och kommitténs demokratiambassadörer har genomfört drygt 230 utåtriktade aktiviteter. Genom kommitténs samling Vår demokrati – värd att värna varje dag, där hundratals aktörer deltog, skapades ett myller av demokratifrämjande aktiviteter runt om i landet för olika målgrupper.

Kommittén publicerade sitt betänkande (SOU 2022:28) den 1 juni 2022 och avslutade därmed sitt arbete. Betänkandet hittar du här.

Bland förslagen som kommittén lagt för en fortsatt stark demokrati finns bland annat:

• inrätta en nationell demokratifunktion
• ge länsstyrelserna ett långsiktigt demokratistärkande uppdrag
• ge fler myndigheter i uppdrag att bidra till det demokratipolitiska målet
• säkerställ att statliga kommittéer och utredningar redovisar hur deras förslag kommer att påverka demokratin
• förtydliga skolans demokratiuppdrag och skapa en bättre samordning av tillgängliga resurser för skolan

Uppdraget
Kommittén Demokratin 100 år har haft i uppdrag att under åren 2018-2021 planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Genom en katalyserande roll har kommittén nått ut till hela Sverige. Utifrån direktivet formulerade kommittén tre målsättningar för arbetet:
– fler skulle ha en god kunskap om demokratin,
– fler skulle engagera sig i demokratin och
– fler skulle ta tydlig ställning för det demokratiska styrelseskicket.

310 aktörer har tagit tydlig ställning och gjort åtaganden för att stärka demokratin
Signifikant för arbetet med att stärka demokratin har varit de stora nätverk och det genuina engagemang som kommittén mött under sina verksamma år. Det finns en stark vilja och kreativitet kring demokratifrågor i Sverige, som kommittén bland annat kanaliserat i Deklaration för en stark demokrati och den turné med Demokratistugan som skedde i landet. Deklaration för en stark demokrati syftade till att samla och engagera de krafter som stödjer demokratin som styrelseskick och uppmuntra fler att ta tydlig ställning och arbeta för att stärka demokratin. Här kan du se dess utformning.

Den största aktörsgruppen bland de 310 aktörer som skrev under deklarationen var kommuner. 131 kommuner skrev under, vilket motsvarar närmare hälften av Sveriges 290 kommuner. 18 av 21 länsstyrelser och tio av 21 regioner skrev också under, vilket bidrog till att sprida information och kunskap om demokrati i hela landet.

I betänkandets bilaga 2, finns en lista över alla som skrivit under deklarationen. På vår sida om åtaganden, hittar du också alla aktörer som skrivit under samt kan läsa om vad de gjort för att stärka demokratin.

Demokratistugan – kunskap på turné
Demokratistugan var ett mobilt kunskapscenter med en demokratisutställning som turnerade till 16 län och ställdes upp på 20 platser runt om i Sverige. Det var framförallt länsstyrelser som höll i värdskapet, och som tillsammans med lokala aktörer (kommuner, regioner, civilsamhälle, näringsliv osv) skapade varierade och spännande demokratiprogram mot många olika målgrupper för att väcka intresset för demokrati i breda lager. Utöver den turnerande Demokratistugan, tog kommittén även fram en digital Demokratistuga, som speglade innehållet i den fysiska stugan. Den digitala Demokratistugan besöktes av närmare 6 000 personer.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Portabel Demokratistuga
Folkhögskolor, gallerior och bibliotek i Stockholm, kunde även under våren 2022 stå värdar för en mindre pop up-modul av Demokratistugan. Mer om Demokratistugan finns här och i betänkandet. Även om kommittén nu avslutar sitt arbete kommer den portabla Demokratistugan att dyka upp på olika platser åtminstone fram till valet 2022. Håll utkik!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Demokratiambassadörer spred inspiration och kunskap
Kommittén Demokratin 100 år bestod av fyra demokrakatiambassadörer och ett sekretariat. Demokratiambassadörernas medverkade i drygt 230 publika aktiviteter under verksamhetstiden. De flesta av de aktiviteter som demokratiambassadörerna medverkade i arrangerades av aktörer i samlingen, t.ex i samband med Demokratistugans turné eller andra demokratisatsningar.

Demokratiambassadörerna har också medverkat i programpunkter under Järvaveckan i Stockholm, Almedalsveckan på Gotland, Bokmässan och MR-dagarna i Göteborg liksom i kommitténs egna arrangemang – t.ex. konferensen ”Demokratin 100 år – en framtidsdag.”

Publiceringar för demokratin
Utöver en mängd fysiska och digitala aktiviteter har kommittén skrivit eller medverkat i tiotalet debattartiklar med fokus på demokrati med en uppskattad räckvidd på 2.4 miljoner. Här hittar du en lista över dessa.

Kommittén har även publicerat regelbundna nyhetsbrev, med krönikor och intervjuer kring en mängd olika demokratiaspekter. Ett antal av dessa nyhetsbrev finner du här.

En bilaga till kommitténs betänkande består även av den antologi i fyra delar som kommittén tog fram under 2021-2022 och som stod klar till avslutningskonferensen den 15 mars. Antologin ”100 år till” är en samling artiklar av olika skribenter som berör en mängd demokratiteman och som ska läsas som en sorts statusrapport över hur demokratilandskapet såg ut och hur tankarna gick dessa viktiga jubileumsår. Antologin finns att ta del av digitalt här.

Demokratikunskaper har stärkts
Sammantaget har de olika insatser som gjorts inom ramen för demokratijubileet – från en mängd olika aktörer – gett utslag på huruvida människor känner till att Sverige firat 100 år av allmän och lika rösträtt eller inte. Andelen som uppger att de vet att kvinnor fick rösträtt år 1921 har ökat från 69 till 82 procent sedan 2019, enligt de två Novus-undersökningar som kommittén beställt (2019, 2022).  I Sverige anser sig 92% ha ganska bra respektive mycket bra kunskaper om hur demokratin fungerar 2022, jämfört med 85% 2019. Båda Novus-mätningarna ligger på vår hemsida under Rapporter och samtal – Vår demokrati (vardemokrati.se).

 

Sekretariatet
Kommittén har, utöver demokratiambassadörerna, bestått av huvudsekreterare Helena Onn med ett sekretariat.

Sekretariatet från år 2018-2022:
Thérèse Amnéus, Carl Eklund, Malin Hansson, Ebba Jansson (praktikant), Nellie Johansson, Eva Kopito, Raija Kärkkäinen Eriksson, Erika Lindeberg, Hedvig Palmqvist, Paula Pontvik, Beata Sjöstedt, Fredrika Söderman och Fanny Wallberg (praktikant).

Tack till er och tack för oss!
En kort video om det arbete som gjorts hittar du också här: Tack alla demokratiaktörer! – Vår demokrati (vardemokrati.se)

 

 

*Novus-mätningen beställdes av kommittén Demokratin 100 år i februari 2022, som en uppföljande mätning av Novus-mätningen från februari 2109. Båda återfinns på sidan ”Rapporter och samtal.”