Därför är offentlighetsprincipen viktig för demokratin

Offentlighetsprincipen infördes i Sverige redan år 1766. Drygt 255 år senare är den fortfarande av central betydelse för att upprätthålla medborgarnas tilltro till staten, säger Nils Funcke, journalist och yttrandefrihetsexpert, som svarat på kommittén Demokratin 100 års frågor om offentlighetsprincipens roll i vår demokrati.

Vilken funktion fyller offentlighetsprincipen för demokratin?

– För att förvaltningen ska ha legitimitet, och för att medborgarna ska ha tilltro till det offentliga, krävs det att det går att kontrollera hur beslut har kommit till och vad våra ekonomiska resurser använts till.

Offentlighetsprincipen ger medborgare rätt att ta del av och sprida allmänna handlingar. Den innebär också att enskilda har rätt att vara med som åskådare vid förhandlingar i till exempel domstol, riksdag eller kommunfullmäktige. Offentlighet gäller så länge det inte finns en så kallad sekretessgrund, exempelvis att en uppgift är integritetskänslig för en enskild person.

Hur har offentlighetsprincipen fungerat under pandemin?

– Under pandemin har offentlighetsprincipen utmanats. Många myndigheter tycker att det är besvärligt och tar tid att lämna ut offentliga handlingar. Det finns en bristande förståelse för att insynen är något som myndigheterna har nytta av i sitt arbete, säger Nils Funcke.

Hur då?

– På grund av påfrestningen som pandemin inneburit har kravet på skyndsamhet, som faktiskt är bestämt i vår grundlag, fått stå tillbaka. Det är olyckligt eftersom det leder till att konspirationsteorier i större utsträckning sprider sig i samhället.

Sverige är ett av de länder i världen med starkast pressfrihet. Offentlighetsprincipen är sammankopplad med medias uppdrag att granska makten å medborgarnas vägnar. Många missförhållanden i samhället uppdagas genom att medierna använder sig av offentlighetsprincipen och begär ut handlingar.

– Det kan handla om allt från att någon offentligt anställd råkat använda sitt arbetskontokort för privata utgifter, till situationer då reportrar uppdagar att det begåtts grova regelbrott. På det sättet har media en otroligt viktig kontrollfunktion i samhället som underlättas av rätten att ta del av allmänna handlingar.

Meddelarfrihet och källskydd

Det finns också andra skyddsmekanismer för att garantera allmänhetens insyn i det offentliga som exempelvis meddelarfrihet och källskydd. Meddelarfriheten innebär en möjlighet att lämna information till media utan att offentliga aktörer får efterforska kring vem som lämnat en viss uppgift. Syftet med regleringen är att en person lämnat känslig information inte ska riskera att förlora sitt jobb eller liknande.

– En annan central princip är tystnadsplikten för journalister. En person som meddelar en uppgift till media har rätt till skyddad identitet. Ingen har rätt att leta upp den som läckt information. När offentlighetsprincipen inte upprätthålls av myndigheter ska meddelarfriheten vara en pysventil som gör att information når allmänheten ändå.

Finns det några brister med offentlighetsprincipen?

– Hela systemet med offentlighetsprincipen, meddelarfrihet och förbud mot efterforskning och repressalier är genomtänkt och har mejslats fram under århundranden. Många brister handlar dock om hur principen tillämpas. Istället för att se principen som en belastning bör den ses som en förutsättning för en fungerande förvaltning. Ju mer spärrar och barriärer som uppstår mellan enskilda och myndigheter desto mer slits samhället isär.

 

Syntolkning: Bild på Nils Funcke

Foto: Jonas Helsen

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Dela via

Kopiera länk

Kopiera