Så ska offentlighetsprincipen utredas

I april 2021 tillsattes en särskild utredare, kammarrättslagmannen Peder Liljeqvist, att undersöka mediernas förutsättningar att granska hanteringen av pandemin. Uppdraget innebär också i vilken mån regler om sekretess på ett oproportionerligt sätt har begränsat möjligheterna till granskning av det allmännas hantering av pandemin. Kommittén Demokratin 100 år ställde några frågor Peder Liljeqvist om utredningen.

Offentlighetsprincipen funktion i kölvattnet av pandemin ifrågasattes redan våren 2020 då olika medier rapporterade om hur myndigheter, kommuner och regioner blivit sämre på att lämna ut information i enlighet med principen.  Kritiken handlade bland annat om att ansvariga i vissa kommuner inte visste hur smittspridningen sett ut inom äldreomsorgen när information om det begärdes ut. Senare framkom att kommunerna i själva verket hade den informationen.

Varför har utredningen tillsatts?

– Det har funnits en hel del skriverier i media och sekretessbeläggande av statistik med mera från myndigheter, vilket Medier i Sverige uppmärksammat och regeringen har plockat upp. Uppdraget hade kunnat ingå i Coronakommissionen som leds av Mats Melin, men lades istället på en egen utredare.

Vilken typ av material kommer ni att titta på? Hur kommer själva utredningen gå till?

– Arbetet kommer fokusera på utlämnande av allmänna handlingar och innefatta genomgång av kammarrättsdomar och JO-anmälningar. Utredningen kommer även att kontakta mediebranschen och rikstäckande fackförbund för till exempel lärare och sjukvårdspersonal angående deras upplevelse av tystnadskultur. Vi kommer även hämta in ett stort underlag från SKR eller kommunerna direkt, och kartlägga om lagstiftningen oproportionerligt begränsar offentlighetsprincipen i kristider.

Har du någon reflektion kring vad utredningen kommer fastslå?

– Bland offentliga aktörer kommer vi eventuellt se en tendens till överreaktion och överdriven tolkning av sekretessbestämmelser i inledningen av pandemin. Man kan ha dragit tolkningen av sekretessen för långt, i viss mån finns det nog befogad kritik. Exempelvis har statistikuppgifter om sjuka eller avlidna i vissa fall felaktigt sekretessbelagts med hänvisning till patientsekretessen

Vad betyder den här utredningen för den svenska demokratin?

– Det är viktigt att detta uppdrag genomförs eftersom det är allmänhetens tilltro till myndigheterna som testas här, säger Liljeqvist.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2021.