Bokmässan 2021: kunskap & folkrörelser – hur främjas demokrati?

Under Bokmässan 2021 deltar kommittén Demokratin 100 år som temapartner. Demokratiambassadör Peter Örn deltog i flera samtal under demokratitemat. Bland annat i samtalet ”En likvärdig skola räddar Sveriges demokrati” med Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas riksförbund.

Diskussionen berörde att det finns ett samband mellan utbildnings- och inkomstnivå och delaktighet i demokratin. Barn ärver i viss utsträckning sina föräldrars situation, därför har skolan en viktig roll i att jämna ut skillnader så att alla lär sig hur de kan delta i demokratin.

Genom skolan ökar även tilliten till samhället. Skolan har ett brett demokratiuppdrag. Utöver samhällskunskap handlar det om att ge kunskap om exempelvis litteratur och kultur och uppmuntra elever att skaffa sig egna åsikter.

För att kunna diskutera och dela sina åsikter krävs att samtal i klassrummet baseras på att eleverna respekterar varandra. Det kan vara svårt när tonläget i den offentliga debatten präglas av polarisering och hat och hot mot olika offentliga personer.

”Det måste finnas en respekt för motståndare. Även om man tycker olika politiskt eller på annat sätt kan vi respektera varandra och inte måla ut andra som sina värsta fiender. ” säger Peter Örn, och menar att det annars finns en risk att allt fler tystnar.

Åsa Fahlén lyfte bland annat att skolans uppdrag är att elever ska lära om, för och genom demokrati. Det innebär att elever också ska få vara med och bestämma i vissa frågor, till exempel genom elevråd. Lärares arbetsvillkor är också en viktig demokratifråga eftersom lärarna är de som lär ut hur demokratin fungerar, hur eleverna kan påverka och vad demokratiska principer betyder.

Tonläget i den offentliga debatten lyftes även i kommitténs samtal ”Demokratin 100 år – hur främjas demokrati?” som leddes av Peter Örn. Övriga deltagare var Najma Mohamed, rektor för politikerskolan ”Höj rösten”, Helena Jonsson, landshövding i Jönköpings län och Sofia Näsström, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

I samtalet lyftes att kan kännas farligt att tycka olika idag vilket leder till att färre deltar i opinionsbildningen. Dessutom har vissa grupper i samhället svårt att göra sin röst hörd. Det gäller till exempel kvinnor med låglönejobb och osäkra anställningar. Deltagarna var överens om att demokratin behöver utvecklas genom att uppmuntra fler att höja rösten. Det behövs mångfald av åsikter i en demokrati.

”Särskilt jag, som har föräldrar från länder där yttrandefrihet inte är självklart, förstår hur viktigt det är människor vågar tycka och tänka. ” säger Najma Mohamed.

Trots att det politiska engagemanget är stort är det få som är med i politiska partier idag. Helena Jonsson menar att det kan hänga ihop med förtroende. Eftersom förtroende för politiker är förhållandevis lågt kan det framstå som mindre attraktivt att engagera sig politiskt. Hon tänker också att framtidstro är viktigt för engagemanget: ”Tidigare har det funnits en vision om att vara på väg mot ett samhälle som är bättre än nu och det har politiken svårt att erbjuda idag.”

Sofia Näsström menar att demokratins infrastruktur måste moderniseras – det gäller både media och partipolitik. Många vill engagera sig i en enskild fråga men det är svårt att bedriva politik om alla ska rösta om varje enskild fråga. Partierna behöver satsa på att skapa en politisk helhet där de nya frågor som aktualiseras idag ingår.

Samtalet ”Demokratin 100 år – hur främjas demokrati?” kommer att finnas tillgängligt på UR Play. Invigningen och båda samtal finns också att se på Bokmässan Play.

Syntolkning: bild från ”En likvärdig skola räddar Sveriges demokrati” och en bild på Åsa Fahlén och Peter Örn med kommitténs demokratiborgarmärke samt bild från samtalet ”Demokratin 100 år – hur främjas demokratin?”. 

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Dela via

Kopiera länk

Kopiera