Nu släpps första delen ur antologin ”100 år till”

Demokratin och grundbulten utgör den första delen ur kommitténs kommande antologi 100 år till – en samling av framåtblickande texter om demokrati – som ges ut i sin helhet i slutet av året. 

Syftet med antologin är att samla texter om dagens stora demokratifrågor, och att skapa en tidsmarkör för vilka diskussioner som fördes under demokratins 100-årsjubileum. Den första delen av antologin –  Demokratin och grundbulten – handlar om de fundamentala beståndsdelarna i en demokrati. Innehållet består av akademiska texter, samtal, essäer och spaningar och har författats av några av Sveriges framstående debattörer och tänkare. Övriga delar fokuserar på digitalisering, delaktighet och mångfald och publiceras löpande i höst. Antologin ges ut i sin helhet i slutet av året.

Medverkande:

Ulf Bjereld, Marie Demker, Dona Hariri, Thomas Bull, Sofia Näsström, Olof Petersson, Annika Ström Melin, Daniel Lindvall och Robert Olsson

Läs Demokratin och grundbulten här.

 

Demokratin och grundbultens innehåll

I kapitel 1, Finns det någon framtid för de politiska partierna?, beskriver Marie Demker och Ulf Bjereld hur vi kan se på politiska skiljelinjer utifrån dagens samhälle präglat av globalisering, individualisering och digitalisering. Vad innebär det för vår demokrati att svenska folket söker sig bort från partipolitiken till andra politiska sammanhang?

I kapitel 2, Grundlagens betydelse för morgondagens demokrati, diskuterar Dona Hariri, Thomas Bull, Olof Petersson och Sofia Näsström hur de fundamentala delarna av den svenska demokratin regleras i den svenska grundlagen. I regeringsformen finns både grundläggande rättigheter och en fastställd ordning för hur riksdag, regering, kommuner och domstolar ska utöva den offentliga makten. Men varför behövs en grundlag egentligen? Och hur starkt förankrade är demokratins fundament i den svenska grundlagen?

I kapitel 3, Demokratin i EU – nödvändig, sammansatt och ömtålig, skriver Annika Ström Melin om EU:s demokratiska system och styrning. Under senare år har samarbetet inom den Europeiska unionen intensifierats och fått ett allt större inflytande över det svenska samhällsstyret. Det har lett till debatter om lämpligheten i att beslutanderätten i många politiska frågor flyttas från den folkvalda riksdagen till EU:s olika organ, där Sverige ofta representeras av statsråd eller tjänstemän.

I kapitel 4, Demokratin inför klimatkrisen. Kan framtida generationers fri- och rättigheter säkras?, beskriver Daniel Lindvall hur demokratins fortlevnad är nära förbunden med dess förmåga att snabbt få ner utsläppen av växthusgaser och att hantera olika klimatkonsekvenser. Att värna demokratin är också att värna om klimatet och framtiden. Vi har redan fått känna på jordens reaktioner på människans utsläpp av växthusgaser – värmeböljor, skogsbränder och översvämningar. Detta i kombination med stigande havsnivåer och förlusten av biologisk mångfald kommer att påverka hela vårt samhällssystem och vår existens. Det handlar bland annat om en generationsöverskridande orättvisa, men också om hur demokratin kan användas för ett långsiktigt beslutsfattande.

I kapitel 5, Fria medier bland AI, techjättar och digitala flöden, belyser Robert Olsson de nya utmaningar media står inför i och med att fler än någonsin idag har möjlighet att uttrycka, sprida och ta del av olika åsikter, idéer och information via internet och sociala medier. Idag kan fler kommentera, debattera och bilda opinion. Internet och sociala medier har sänkt trösklarna för politiskt deltagande och i grunden förändrat formerna för det demokratiska samtalet. Samtidigt aktualiseras nya publicistiska och journalistiska frågor i det nya medielandskapet.

 

Syntolkning: Bilden visar den första delen i antologin ”100 år till.” Boken står på ett vitt underlag. Framsidan är ljusblå och vit med en mörkblå cirkel som rymmer titeln ”Demokratin och grundbulten”.

 

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Dela via

Kopiera länk

Kopiera