Även demonstrationer utan resultat behövs

Kjell Östberg. Foto: Nellie Johansson.

Att demonstrationer är helt avgörande för en levande demokrati, och att en levande demokrati behöver demonstrationer är ett faktum. Och detta gäller även om långtifrån alla demonstrationer får konkreta effekter på det politiska beslutsfattandet, menar Kjell Östberg, professor i historia vid Södertörns Högskola

– Även om inte alla demonstrationer leder till konkreta resultat, så är det viktigt att människor mobiliserar sig utanför parlamentet. Många demonstrationer misslyckas, många som deltar tröttnar, och i vissa länder slår auktoritära regimer ned demonstrationerna. Demokratin är inte bara en gåva från de folkvalda till folket, utan alla ska ha möjlighet att påverka vid vilken tidpunkt som helst. För att demokratin verkligen ska utvecklas krävs det att trycket även kommer underifrån. De som gör anspråk på att få större inflytande måste mobilisera sig utanför parlamentet, säger Kjell Östberg.

Som historiker ser Östberg att demonstrationer kommer i vågor och att man kan urskilja perioder när demonstrationer blir speciellt omfattande och många människor går ut fysiskt på gator och torg. Han menar att vi just nu kanske ser en ny sådan tendens där allt fler engagerar sig i sociala rörelser.

Demonstrationer kan äga rum både fysiskt och digitalt. Kjell Östberg menar att den digitala dimensionen ofta hör samman med den fysiska när det kommer till sociala rörelser och demonstrationer.

Det är Black Lives Matter- och klimatrörelsen exempel på. Den förstnämnda är en internationell människorättsrörelse som funnits sedan 2012, och som framträdde under hashtaggen #BlackLivesMatter 2013. Rörelsen tillkom för att protestera mot polisbrutalitet riktad mot afroamerikaner i USA, men har fått en internationell spridning – vilket den svenska Black Lives Matter-rörelsen och sommarens demonstrationer är ett exempel på. Rörelsen samlar människor både fysiskt och digitalt, och tar sig i uttryck genom både hashtaggar och plakat – vilket inte minst är ett uttryck för hur demonstrationernas två dimensioner möts.

Östberg menar att man kan se att omvälvande rörelser många gånger har börjat på sociala medier, men att det ofta även krävts fysiska demonstrationer för att rörelserna ska få effekt.

– Sociala medier har en dynamik som innebär att man kan nå väldigt många människor mycket snabbt och möjliggör att man kan mobilisera folk internationellt. Men jag tror fortfarande att det krävs att man kommer samman rent fysiskt och socialt för att både diskutera och utbyta tankar. Genom att samlas genom fysiska demonstrationer så kan man även känna styrkan i att vara många tillsammans – något som är mycket svårare på nätet. Många menar exempelvis att den arabiska våren för tio år sedan startades av twittrare och Facebook-aktivister i Egypten. Men samtidigt krävdes det att en miljon människor samlades fysiskt på Tahrirtorget i Kairo för att man skulle kunna störta diktatorn Hosni Mubarak.

Den klimatrörelse som Greta Thunberg gett upphov till är ytterligare ett exempel på vikten av att samlas fysiskt, menar Östberg.

– Greta började med att sitta ensam utanför riksdagshuset och hennes engagemang kom mycket snabbt att bli en väldigt viktig rörelse på internet. Men det krävdes att 7 till 8 miljoner unga människor i ett hundratal länder samlades samtidigt och fysiskt för att rörelsen skulle få det stora genomslaget som den faktiskt fick.

Oavsett vilket uttryck sociala rörelser och demonstrationer tar så är de viktiga för en levande och stark demokrati.

– Många stora demokratiska reformer har kommit till genom att folk har gått samman i sociala rörelser och sociala aktiviteter, och väldigt många har demonstrerat för att genomföra dessa reformer. Kommer inte det här trycket underifrån – ja, då blir det inte heller någon utveckling av demokratin. Det är nog min slutsats, säger Kjell Östberg.

Kjell Östberg medverkar även i ett samtal om just demonstrationsfriheten som kommittén Demokratin 100 år organiserat tillsammans med Riksbankens Jubileumsfond och Stockholms Stadsmuseum. Det kommer snart att finnas tillgängligt på UR Play och sändas i Kunskapskanalen.

Kjell Östberg, historiker, Aysha Jones,influencer och Magnus Olofsson, historiker, i samtal med Jenny Björkman, Riksbankens Jubileumsfond, om demonstrationsfrihet genom tiderna. Foto: Thérèse Amnéus.

 

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Dela via

Kopiera länk

Kopiera