Vad hände på framtidsdagen om vår demokrati?

Här återges delar av det som skedde under konferensens huvudprogram den 15 mars 2022. För hela bilden kan du som var anmäld till konferensen se den på den digitala plattformen under ytterligare en vecka. Du som inte varit anmäld har möjlighet att ta del av den via UR Play i en nära framtid. 

Kevin Vo dansar demokrati.

En stark start

Kevin Vo, dansledare från Vuxenskolan i Halland, inledde med en dans som speglade världsläget och kampen för frihet och demokrati, varpå Peter Örn, kommittén Demokratin 100 års ordförande, talade om vikten av att komma ihåg det förflutna och skydda demokratins kärna:

–  Man kan skjuta sönder och utplåna städer, kvarter och byar. Men det finns en tanke som aldrig kan besegras, och det är tanken att människan äger en värdighet som ingenting kan ta ifrån henne. Varje människa är unik och varje människa har rätt att tycka, tänka och tro vad hon vill och att tillsammans med andra få vara med och utveckla samhället. Det är demokratins innersta rum, sade Peter Örn i sitt inledande tal.

En gemensam satsning i hela Sverige
Kommittén Demokratin 100 års demokratiambassadörer Lena Posner-Körösi, Rosaline Marbinah och Emma Frans möttes sedan i ett samtal tillsammans med ordförande Peter Örn och moderator Parisa Amiri där de lyfte det stora engagemang som skett i hela landet kring att uppmärksamma demokratins 100-årsjubileum.

Länsstyrelser har stått värdar för det mobila kunskapscentret Demokratistugan och civilsamhälle, akademin, regioner, kommuner och kulturliv har engagerat sig för att skapa spännande innehåll och lyfta demokratin på en mängd olika sätt.

Emma Frans betonade att pandemin varit en stor utmaning och att auktoritära stater passat på att begränsa demokratiska rättigheter –mötesfriheten och demonstrationsfriheten inte minst.

–  Det tydliggör hur sårbar demokratin blir när människor är rädda och oroliga för sin hälsa. Den här typen av akuta hot pockar på ens uppmärksamhet. När akuta hot uppstår då kanske man inte värderar demokratin lika högt som man gör i andra sammanhang, sade Emma Frans.

Kommittén Demokratin 100 år. Från vänster till höger: Lena Posner-Körösi, Rosaline Marbinah, Emma Frans och Peter Örn. Moderator Parisa Amiri.

Rosaline Marbinah tog upp att ungdomen reser sig när kriser uppstår. Det finns ett stort engagemang på många olika sätt, menade hon:

–  Engagemanget växer för att det finns utmaningar att svara på. När andra inte vågar, så vågar ungdomen. Ungdomar står vid frontlinjen och möter de första utmaningarna.

Lena Posner-Körösi menade att kulturen har visat sig ha en mycket större betydelse än vad människor tidigare förstått och hon hoppades att den gångna krisen har gett viss förståelse för detta och inte minst för folkbildningens betydelse och minoriteters utsatthet.

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter var på plats under förmiddagen och fick ta emot kommitténs antologi ”100 år till” med texter kring många olika aspekter av vår demokrati.
Läs antologins fyra delar här.

I sitt tal tog Jeanette Gustafsdotter upp situationen i Ukraina:

–   Rysslands oprovocerade, olagliga och oförsvarliga invasion av Ukraina, har aktualiserat vikten av en levande demokrati. Genom händelseutvecklingen i Ukraina får vi ännu en stark påminnelse om att vi aldrig får ta demokratin för given.

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter tar emot 310 signerade Deklarationer för en stark demokrati av moderator Parisa Amiri.

Kulturministern tryckte också på vikten av att komma ihåg att demokratin inte var färdig för 100 år sedan. Den har ständigt fortsatt att utvecklas och inkludera en allt större del av befolkningen. Hon betonade att vi nu har gått in i svensk demokratis andra århundrade och att tiden inte är inne för att slå sig till ro, utan snarare för att tänka kring vars och ens egna ansvar för att värna demokratin. Regeringen kommer att arbeta för att stärka delaktigheten i demokratin framåt och värna det demokratiska samtalet. Här såg kulturministern behovet av insatser för att möta de svagaste i samhället som särskilt viktiga för att minska de demokratiska klyftorna.

Demokratins utveckling i världen, EU och i Sverige

För att belysa demokratiläget i världen, presenterade Staffan I. Lindberg, chef för V-Dem vid Göteborgs universitet den senaste rapporten ”Autocratization changing Nature?” där det framgår att demokratiutvecklingen i världen har gått tillbaka avsevärt.

–  2021 är vi tillbaka på en genomsnittlig demokratinivå som vi såg senaste år 1989, i samband med kalla krigets slut. Nu bor 70% av världens befolkning i autokratier, berättade Staffan I. Lindberg.

V-Dem kan också visa att autokratisering och icke-demokrati är förknippat med krig, och just nu sätter världen rekord i antal demokratier som autokratiseras. Det handlar om 33 länder, 36% av världens befolkning 2021, jämfört mot 5% som levde i dylika länder år 2011.

Under det efterföljande samtalet där bilden kompletterades med läget i Europa och Sverige med hjälp av Ulrika Andersson från SOM-institutet och Göran von Sydow från Sieps (Svenska institutet för europapolitiska studier) framgick att åtminstone Sveriges demokrati står sig stark och stabil. I EU är utmaningen att demokratin just vilar på medlemsstaterna och när vissa av dem autokratiseras behöver det hanteras på något sätt.

Göran von Sydow, Ulrika Andersson, Staffan I. Lindberg, Parisa Amiri.

– Det är en väldigt svår fråga för EU att hantera. Det är en existentiell utmaning för EU, menade Göran von Sydow.

Att pandemin haft en stark påverkan är otvetydigt:

–  Problemet är när vi har en farhåga om att en del av de åtgärder och försvagningar som sker i ljuset av en kris riskerar att bli bestående. Det är då det är utmanande. Det stärker tendenser till maktsamling och bristande insyn med mera, sade Göran von Sydow.

Staffan I. Lindberg konstaterade att det finns många nya demokratier som inte går tillbaka idag, och visade på några specifika egenskaper som gäller för de som gör det och inte längre kan kallas för demokratier, som till exempel Ungern. Det handlar i förstone om ledare i dessa stater som polariserar och sprider desinformation, menade han:

–  Typiskt är att de är nationalistiska, reaktionära och ofta allierade med den religion som råkar finnas i det landet. Det gäller Modi med hindunationalism i Indien, det gäller Erdogan med muslimsk nationalism i Turkiet…

Ulrika Andersson belyste att svenska folkets förtroende för Europaparlamentet har ökat över tid och att den positiva bilden av EU har stärkts i Sverige. Göran von Sydow tog upp att EU inte är en fullskalig demokrati:

–   EU är ett djupgående samarbete men det är inte en fullskalig demokrati. Vi behöver fundera på de demokratiformer vi har på EU-nivå. Hur ska medlemmar kunna utkräva ansvar?

Göran von Sydow menade att något man kan ta med sig av det som hänt i Europa i och med Rysslands invasion av Ukraina är att vi som är nära konflikten förstår värdet av demokratin på ett djupare plan. Nu har EU gått samman och även autokratiserade medlemsstater vänder sig emot Rysslands krigsföring.

Demokratins knäckfrågor

I det uppföljande samtalet som gick in på demokratins knäckfrågor med fokus på människan i demokratin, möttes Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Daniel Poohl, VD på Stiftelsen Expo och Ali Abdelzadeh, universitetslektor och forskare i statsvetenskap vid Högskolan Dalarna och Marie Cederschiölds högskola.

Åsa Wikforss, Ali Abdelzadeh, Daniel Poohl och Parisa Amiri.

De tog upp flera utmaningar för demokratin – allt från grupperingar som vill begränsa yttrandefriheten på olika sätt till desinformation och misinformation som driver på polarisering och försvagar tilliten till demokratiska institutioner. Dessutom samverkar socioekonomiskt och politiskt utanförskap till att alienera grupper som inte känner sig sedda eller lyssnade på i samhället, menade de.

För att lösa utmaningarna med just desinformation och misinformation pekade Åsa Wikforss på att det behövs en bättre skola. Vi behöver prata mer om källtillit. Hitta några pålitliga källor – public service, traditionella tidningar osv och var misstänksam i övrigt, tipsade hon.

Dessutom tog Åsa Wikforss upp lagstiftning runt techplattformarna som en nödvändighet. Men hur den ska se ut är knivigt, menade hon.

Daniel Poohl diskuterade normaliseringen av högerextrema åsikter och sade att det är viktigt att själv problemformulera kring samtiden istället för att ta över ytterkanternas beskrivning av nuläget.

Ali Abdelzadeh menade att det demokratiska utanförskapet i grunden handlar om bristande social och politisk jämlikhet och att det är oroväckande när dessa ojämlikheter sammanfaller.

–  Ska vi förhindra att ickedemokratiska krafter växer, så måste vi ta hand om segregationen bland annat. Det måste göras långsiktigt. Man behöver djupgående strukturella förändringar i samhället vad gäller arbetsmarknad, ekonomi och skola till exempel, sade han.

Daniel Poohl lyfte tillit som det viktigaste i vår demokrati. När tilliten försvinner öppnas möjligheten för människor att svepas in i ett parallellt ideologiskt universum, där det återkommande är att en har tappat tillit till samhället, menade han.

Poeten Naima Chahboun framförde dikten ”Den leve!” efter lunchpausen. 

Ungas röster – framtidens demokrati

I flera av förmiddagens samtal togs ungdomar upp som viktiga pådrivare och engagerade i demokratin. I samtalet Ungas röster – demokratins framtid mötte vi två deltagare i tankesmedjan International Youth Think Tank. IYTT har årliga konferenser med deltagare mellan 18-24 år från flera länder i världen, kring demokratin och lösningar framåt.

Wilma Johansson och Julia Strandquist lämnade över rapporten ”Tone of democracy” till kommitténs ordförande Peter Örn. I rapporten, som snart återfinns här, föreslår IYTT att framtida generationer bör skyddas i länders grundlagar och att det bör införas mer modern utbildning inom lokala rättigheter, bland annat.

I samtalet som följde möttes Jêran Rostam från RFSL ungdom, Anton Öhrlund från Youth Up North och Josefine Fälth från Sveriges Elevkårer för att diskutera inte minst hur ungdomar bör ges mer utrymme att kunna vara så delaktiga i demokratin som de har kapacitet och vilja att vara.

–  Alla har inte lika mycket tillgång till demokratin idag, menade Jêran Rostam.

Josefine Fälth pekade på att det är många ungdomar som saknar möjlighet att bli del av rörelser som tillsammans vill förändra något idag. Särskilt ungdomar som bor på landsbygden, i förorter där man inte har samma tilltro till eller vetskap om demokratin.

Panelen var överens om att intresset från unga att engagera sig ideellt är stort, men att sättet man vill engagera sig på varierar. Samhället kan inte heller ta tillvara allt engagemang eller kanalisera det på bästa sätt.

–  Man behöver ge ungdomar utrymme att kunna vara engagerade i frågor som de intresserar sig för, sade Josefine Fälth.

Julia Strandquist ställer frågor enligt metoden Open Chair Democracy Talk till Jêran Rostam, Anton Öhrlund och Josefine Fälth.

Anton Öhrlund tyckte att vuxna är ovana att se unga som experter i sin egen tid och Jêran Rostam kommenterade att det ses som en bonus om unga konsulteras i frågor som rör dem, snarar än som en nödvändighet.

Digitaliseringen av samhället kom också upp och Anton Öhrlund menade att det finns en högre förväntan på att man ska kunna ingå i nätverk oavsett var man bor idag och Jêran Rostam beskrev nätet som kanske den enda trygghet många har, och ibland även den enda möjligheten att hitta andra som är engagerade i samma frågor.

Unga kan och vill förändra, sammanfattade Josefine Fälth medan Anton Öhrlund efterlyste färre hinder för människor att delta i demokratin och Jêran tryckte på att rätten till högre livskvalitet också är en demokratifråga och att demokratin måste breddas till att inkludera flera.

Demokrati i praktiken

Torbjörn Messing, Martina Rasch och Therese Bjursell pratade om länsstyrelsernas arbete.

För att belysa det stora arbete som Sveriges länsstyrelser gjort, inte minst då de stått värdar för det mobila kunskapscentret Demokratistugan, fanns tre representanter för länsstyrelser i landet med under dagen.

Therese Bjursell från Västerbotten, Torbjörn Messing från Västmanland och Martina Rasch från Jönköping berättade om hur de skapat spännande och innehållsrika program under de dagar Demokratistugan varit i deras län, samt hur de engagerat mängder av aktörer att delta med innehåll och fysisk närvaro för att lyfta många olika aspekter av demokratin. Länsstyrelserna har samarbetat med kommuner, regioner, civilsamhälle, fackförbund, studieförbund och många fler.

De lärdomar länsstyrelsernas representanter tagit med sig är att demokratin kräver arbete av alla organisationer och alla nivåer inom organisationerna. Här var det också viktigt att många skrev under Deklaration för en stark demokrati vilket lade en gemensam grund för demokratiarbetet i länet. Att stat, kommuner och idéburen sektor samverkar tillsammans gör skillnad, konstaterade de.

Vår demokrati – den gemensamma grunden

Martin Kinnunen, Märta Stenevi, Nyamko Sabuni, Annie Lööf, Ulf Kristersson, Jakob Forssmed, Hans Dahlgren, Nooshi Dadgostar, Parisa Amiri, Peter Örn.

Det stora scenprogrammet avslutades med ett samtal mellan partiledare och partiföreträdare – i programpunkten ”Vår demokrati – den gemensamma grunden.”

Här var partiledarna och partiföreträdarna överens om att yttrandefrihet och pressfrihet är en förutsättning för vår demokrati.

Deltagarna Nooshi Dadgostar (V), Hans Dahlgren (S), Jakob Forssmed (Kd), Ulf Kristersson (M), Annie Lööf (C), Nyamko Sabuni (L), Märta Stenevi (Mp) och Martin Kinnunen (Sd) fick svara på en mängd frågor från moderator Parisa Amiri och ordförande Peter Örn.

Partiföreträdarna fick bland annat belysa vad deras parti gör för att stärka demokratin och vilka frågor de ser som särskilt viktiga inför valet 2022. Många företrädare lyfte stärkandet av grundlagen och domstolars oberoende som viktiga delar för att värna demokratin. Att försvara demokratiaktivister runt om i världen och stärka civilsamhället var också delar som togs upp, liksom vikten av yttrandefrihet i sociala medier och att värna minoriteter.

På frågan om hur tonen i den politiska debatten bör vara, menade flera företrädare att de inte var oroade för tonen i debatten, men att man ska göra skillnad på sak och person. För att kunna förändra och påverka, behöver man också hålla en ton som gör att man kan kommunicera med varandra.

Klicka här för att se alla samtal via UR Play.  

Som avslutning på dagen bjöd Domino Kai och Robert Berg på två romska sånger.

Robert Berg, Domino Kai.

 

 

 

 

 

 

 

Videohälsningar
Se gärna videohälsningarna till konferensen från aktörer runt om i landet som skrivit under Deklaration för en stark demokrati:

 

–> Här kan du se hela programmet och komma vidare till frukostseminarierna som arrangerades av NOD/MUCF och Forum för levande historia.

(Bilden längst upp på sidan är tagen backstage under konferensen. Här syns alla partiföreträdare samt moderator Parisa Amiri och kommitténs ordförande Peter Örn. Foto: Paula Pontvik. Övriga bilder på sidan är skärmklipp från den streamade sändningen.)

 

Här hittar du ett par artiklar från dagen:

Val 2022 – Så vill partierna försvara Sveriges demokrati – Arbetsvärlden (arbetsvarlden.se)

”Yttrandefrihet och pressfrihet är grunden för vår demokrati” – Syre (tidningensyre.se)

Här hittar du alla utställare på den digitala EXPO:n under konferensen:
EXPO – Vår demokrati (vardemokrati.se)

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Dela via

Kopiera länk

Kopiera