Så jobbar Europaparlamentet med demokrati

Europaparlamentet är starkt engagerat i arbetet med att främja hållbara demokratier i världen. Samtidigt utgör några av medlemsländernas bristande respekt för EU:s rättsstatsprincip en stor utmaning för EU-samarbetet. Kommittén Demokratin 100 år ställde några frågor till Markus Bonekamp, vid Europaparlamentets Sverigekontor, om bland annat Europaparlamentets demokratifrämjande roll och arbetet mot auktoritära strömningar.

Det är val till Europaparlamentet vart femte år. Det är då väljarna i Sverige och i de andra medlemsländerna bestämmer vilka partier och ledamöter som ska företräda dem i EU. Europaparlamentarikerna, tillsammans med ministerrådet, beslutar om EU-lagar och EU:s budget. Dessutom utövar de politisk kontroll över EU-kommissionen. Demokrati är därmed en grundläggande del av Europaparlamentets arbete, enligt Markus.

Ett mer symboliskt exempel är Europaparlamentet årliga utdelning av Sacharovpriset till en person eller organisation som försvarar mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. I år kommer priset att gå till den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj. Navalnyj som öppet kritiserat makten i Ryssland genom sin numera förbjudna antikorruptionsstiftelse. Han sitter nu fängslad för sitt oppositionsarbete.

Vilket demokratiarbete pågår inom EU idag?

– Just nu pågår Konferensen om Europas framtid, som är den största satsningen hittills på att ge medborgarna i alla medlemsländer möjligheten att via en webbplats föreslå vilka frågor som EU ska ägna sig åt i framtiden. Konferensen inleddes i maj och ska avslutas under våren 2022.

Under konferensen kommer dessutom 800 slumpmässigt utvalda medborgare från alla medlemsländer att bjudas in att delta, för att diskutera olika sakområden såsom klimat och miljö, EU i världen och demokratin i EU.

Vilka demokratiska utmaningar står EU inför just nu?

– Det råder knappast någon tvekan om att några av medlemsländernas bristande respekt för EU:s rättsstatsprincip just nu är en av de stora utmaningarna för samarbetet. Europaparlamentet har vid upprepade tillfällen uttryckt djup oro över överträdelser avseende demokrati, grundläggande rättigheter och rättsstatlighet i flera medlemsländer, däribland Polen och Ungern. Mediers och journalisters möjlighet att utöva sitt uppdrag, desinformation, olagligt innehåll på nätet och utländsk inblandning i den demokratiska processen, är andra utmaningar som Europaparlamentet uppmärksammat.

Europeiska unionen och dess medlemsländer har också bevittnat en auktoritär utveckling i många länder utanför EU, och reagerat på detta både politiskt och ekonomiskt i form av fördömanden och ekonomiska sanktioner, som till exempel sanktioner mot Ryssland och indraget bistånd till Sudan.

 Vad gör Europaparlamentets Sverigekontor?

– I Sverigekontorets uppdrag ligger att informera om de frågor som diskuteras och beslut som Europaparlamentet fattar. Det sker till exempel genom nyhetsbrev, pressbriefingar, panelsamtal och andra aktiviteter med Europaparlamentarikerna.

Markus berättade vidare om en särskild demokratisatsning som sker genom ”Europaparlamentets ambassadörsskolor”. Programmet vänder sig till lärare och elever på högstadiet och gymnasiet och går ut på att lära sig om den europeiska (parlamentariska) demokratin. Dessutom är vi i Sverige en del av ”Tillsammans i Europa” som är ett gränsöverskridande europeiskt nätverk som uppmuntrar alla till demokratiskt deltagande.

Markus Bonekamp har även varit engagerad i arbetet med Demokratistugans turné, där han inspirerat länsstyrelserna till att lyfta EU:s roll i sina program. Han förklarar varför det varit viktigt.

– EU är den fjärde nivån av lagstiftning i Sverige, efter kommunfullmäktige, regionfullmäktige och riksdag. I Demokratistugan har man tydliggjort detta flernivåstyre. Många väljare avstår tyvärr fortfarande från att delta i valet till Europaparlamentet som hålls vart femte år. Jag tror att det beror på okunskap om hur mycket av det som beslutas på EU-nivå som faktiskt påverkar oss. Om fler kände till mer om hur EU-nivån fungerar tror jag att man i större utsträckning skulle rösta. Där tycker jag att Demokratistugan ger ett viktigt bidrag.

 

EU bedriver en rad aktiviteter som handlar om att slå vakt om demokratin och förhindra auktoritära strömningar. Markus nämner följande exempel:

  • Sedan den 1 januari i år gäller en så kallad villkorsmekanism enligt en ny förordning från EU. Det innebär att EU-kommissionen kan hålla inne medel från EU:s budget om medlemslandet, dit pengarna är tänkta att gå, allvarligt bryter mot rättsstatsprincipen.
  • Kontrollen av hur rättsstatsprincipen tillämpas i medlemsländerna. För vart och ett av medlemsländerna tar EU-kommissionen varje år fram en rapport över situationen för de grundläggande rättigheterna som sedan diskuteras i Europaparlamentet och rådet.
  • EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) publicerar varje år en rapport om läget för de grundläggande rättigheterna i EU. I rapporten avseende 2021 sägs till exempel att EU:s medlemsstater bör bedöma och balansera kraven för olika grundläggande och mänskliga rättigheter när de antar restriktiva åtgärder i en nödsituation, såsom i samband med covid-19-pandemin.
  • Det nya programmet Medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, är av strategisk betydelse för att stärka EU-medborgarskapet och demokratin, jämlikheten och rättsstatsprincipen i EU samt ger stöd till offer för könsrelaterat våld. Civilsamhällets organisationer kan söka medel från programmet, som omfattar totalt 766 miljoner euro och pågår 2021–2027.

 

Syntolkning: Foto på Markus Bonekamp.

Foto: Europaparlamentet

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Dela via

Kopiera länk

Kopiera