Polisen berättar om demokratibrott och om deras nya regeringsuppdrag

I oktober 2019 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att vidta åtgärder mot rasism, hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Vi intervjuar Henrik Lindborg på Polisens kommunikationsavdelning om uppdraget.

Ni har nyligen fått ett uppdrag av regeringen, vad ska ni göra?

Polismyndigheten jobbar sedan flera år med att öka medvetenheten kring brott som hotar demokratin, såsom hatbrott och rasism. Regeringen har givit oss i uppdrag att stärka dessa insatser ytterligare genom att utveckla och sprida utbildningsmaterial om grundläggande mänskliga rättigheter, men också om medborgerliga skyldigheter, som riktar sig till den svenska skolan. I och med de medel som tillförts genom Demokratin 100 år kan vi få en spridning som når högstadiet, gymnasiet och SFI över hela landet. Vi ska också vidareutveckla Polismuseets vandringsutställning Vi & Dom som lyfter samma tema.

På vilket sätt kan regeringsuppdraget stärka polisens arbete med demokrati?

Förtroendet för polisen och kunskap om brott som hotar varje persons grundläggande rättigheter är viktiga frågor i en väl fungerande demokrati. I grunden handlar det om allas rättighet att få vara den du är och att du ska vara trygg i att samhället står bakom och skyddar dina mänskliga rättigheter.

Med regeringsuppdraget får vi möjlighet att nå ut till fler. Vi har ett utbildningsmaterial som används av många och som vi nu har möjlighet att förbättra ytterligare. Just att skolorna själva kan arbeta med frågor som är både brottsförebyggande och trygghetsskapande är viktigt för att nå en nationell spridning.

Vad är egentligen ett demokratibrott?

Begreppet demokratibrott har vuxit fram inom polisorganisationen för att beteckna brott som hotar någons grundlagsskyddade rätt att utöva sin yttrande-, informations-, mötes-, demonstrations-, förenings- och religionsfrihet. Begreppet kan även innebära brott mot medborgerlig frihet (BrB 18:5). Det finns inget specifikt brott som heter demokratibrott i lagstiftningen. Inte heller någon särskild straffskärpningsgrund, som för begreppet hatbrott.

Hur arbetar Polismyndigheten mot demokratibrott?

Polisen jobbar sedan 2015 med att öka förmågan att identifiera och utreda hatbrott samt brott som hotar de grundläggande fri- och rättigheterna. I storstadsregionerna finns numera särskilda demokrati- och hatbrottsgrupper som utreder och handlägger sådana brott. Även i övriga regioner har förmågan höjts, t.ex. genom kompetenshöjande insatser och i några regioner finns särskilt utpekade utredare på området. Samverkan är en viktig del i uppdraget. Polisen samverkar bland annat med SKR (Sveriges Kommuner och Regioner), Brottsoffermyndigheten, Brottsofferjouren och Forum för levande historia.

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Dela via

Kopiera länk

Kopiera