Nätmagasinet DIKKO vill uppmana fler att ta vara på rösträtten

– Jag önskar att fler går och röstar för att påverka hur vårt samhälle kommer se ut framåt. Att fler gör sina röster hörda.

Det säger Britt-Inger Hedström Lundqvist, ansvarig utgivare för DIKKO, nätmagasinet som nu skriver på Deklaration för en stark demokrati. DIKKO är en politiskt obunden tidning som görs av, med och för romer. Syftet med tidningen är att förmedla ett resande/romskt perspektiv på nyheter och att sprida kunskap om den nationella minoriteten romer.

Britt-Inger Hedström Lundqvist har länge varit engagerad i frågor om mänskliga rättigheter och demokrati. Det återspeglas i tidningens åtaganden inom ramen för deklarationen. DIKKO kommer bland annat nyhetsbevaka det som händer på den politiska arenan fram till valet 2022 med särskilt fokus på de nationella minoriteterna och mänskliga rättigheter.

– Den stora utmaningen för demokratin framåt är just att få människor att gå och rösta, menar Britt-Inger Hedström Lundqvist.

– Passivitet skapar utrymme för att rasism och enfrågepartier får ett större utrymme. Det är viktigt att människor ser politik i ett större perspektiv och inte låter enskilda frågor vara det som styr politiken. Rasism kommer fortsätta vara en utmaning som ett demokratiskt samhälle alltid måste engagera sig mot. Vi får aldrig tro att vår demokrati är en självklarhet. En demokrati kräver människors engagemang. Ojämlikt deltagande och representation, hot mot opinionsbildare och offentliga personer, desinformation och propaganda och antidemokratiska aktörer är utmaningar som inte bara finns ute i världen utan i allra högsta grad även i Sverige.

Just rasism och utanförskap är något som de romska grupperna möter på många nivåer.

– De romska folkgrupperna har befunnit sig utanför det demokratiska styret av landet under nästan ett halvt sekel. Många har varit fattiga, föraktade, utstötta, maktlösa och berövade sina grundläggande rättigheter. Något som fortfarande är en skamfläck i den svenska demokratin, säger Britt-Inger.

Ett sätt att motverka rasism mot nationella minoriteter är att ta upp de frågor som engagerar dem och skapa förtroende för den demokratiska processen. Britt-Inger Hedström Lundqvist hoppas kunna visa på att politiken och politikerna tar de nationella minoriteternas frågor på allvar.

– Det skulle kunna skapa ett större engagemang från minoriteterna. Minoriteternas frågor och rättigheter har behandlats med armbågen och staten har fortfarande inte gett dessa den upprättelse de borde fått. Exkluderandet av resande/romer i samhället genom tiderna har inneburit att det inte varit någon idé att engagera sig eftersom man ändå inte blivit inbjuden i finrummet. I stället har man fastnat i hallen med mössan i handen där barnen omhändertagits och de vuxna steriliserats. Vår förhoppning är att vi kan vara en del i att framföra vikten av att gå till valurnorna så att vi får en stark demokrati som är till för alla.

Och det finns många engagerade människor inom de nationella minoriteterna. DIKKO kommer nu att arbeta med att lyfta dessa viktiga förebilder och det arbete som görs för att främja demokratin. I samband med att DIKKO skriver på Deklaration om en stark demokrati, har magasinet skapat en särskild flik på hemsidan där de samlar alla artiklar om just demokrati.

-Vi hoppas att vårt åtagande kan motverka det demokratiska utanförskapet som finns och skapa ett större utrymme för demokratiska samtal och utmana de antidemokratiska aktörer som skadar vår demokrati. Genom vårt arbete vill vi skapa mer nyfikenhet och intresse för politik bland våra läsare.

Hur ser då möjligheten till delaktighet ut för de olika romska grupperna idag? Britt-Inger Hedström Lundqvist pekar på både svårigheter och möjligheter.

– Det är viktigt att representanter för minoriteten bli inbjudna och representerade i så många sammanhang som möjligt Det kan vara problematiskt tidvis eftersom människors fördomar ibland tar överhand. Vi blir till exempel fortfarande diskriminerade på arbetsmarknaden och i andra sammanhang. Men det handlar också om vår egen misstänksamhet mot samhället, att vi inte ställer krav och tar för oss av det som vi har rätt till. När vi blir behandlade fel måste vi protestera och ställa krav på att bli inkluderade, på riktigt.

Men alla romska grupper upplever inte samma utmaningar i samhället.

– Nej, även om alla grupperna i minoriteten romer blir diskriminerade så ska man också vara på det klara med att det ser olika ut beroende på vilken av de fem grupperna man tillhör och att vissa grupper är mer utsatta än andra. Jag tillhör resandegruppen, som varit här i över 500 år, och blir utsatt för diskriminering och faller offer för människors fördomar om mig utifrån min etnicitet. Detta tillsammans med den ökande rasismen i vårt samhälle gör att många tystnar och slutar engagera sig för att inte bli utsatta. Vilket är ett stort problem i ett demokratiskt samhälle. Jag hoppas att minoriteten romer tar en större plats på den politiska arenan i och med att DIKKO kommer belysa den resande/romska delen och engagemanget i valet och vår demokrati. Men framförallt önskar jag att fler går och väljer för att påverka hur vårt samhälle kommer se ut framåt. Att fler gör sina röster hörda.

– Soffliggare gör så att enfrågepartier och rasismen får större utrymme, vilket inte vore så bra utifrån ett minoritetsperspektiv, säger Britt-Inger Hedström-Lundqvist.

Foto: Linda Lundqvist

Här hittar du DIKKO på nätet
Här hittar du DIKKOS åtaganden
Här hittar du information om den nationella minoriteten romer
Här hittar du information om hur rösträtten har sett ut för romer historiskt