Livesamtal om pressfrihet – en sammanfattning

Med anledning av pressfrihetens dag och Covid-19-pandemin arrangerade Kommittén Demokratin 100 år i samarbete med Kulturhuset Stadsteatern ett seminarium med fokus på pressfrihet under kristid. Coronakrisen har inneburit nya utmaningar för demokratin och pressfriheten. För att hejda pandemin och stoppa smittan vidtar länder världen över, inte minst i vårt närområde, åtgärder som för några månader sedan var helt främmande för en demokrati. Vad gör det med pressfriheten? Vad ser vi för tendenser nu och vilka kan vi vänta? Och vad görs från politiskt håll för att säkra den nationella och internationella pressfriheten?

Lyssna på samtalet i efterhand här – eller läs vår sammanfattning om vad som sas här nedan.

Den första delen av samtalet hade ett nationellt perspektiv med fokus pandemins påverkan på pressfriheten Sverige. Deltagare var Reportrar utan gränsers ordförande Erik Halkjaer, ordförande för Journalistförbundet Ulrika Hyllert, kultur- och demokratiminister Amanda Lind, diversearbetaren i mediebranchen Jan Scherman, och Västmanlands tidinings chefredaktör Daniel Nordström. Demokratiambassadör Rosaline Marbinah modererade.

“Makthavare världen över vill styra medierna till sina syften. Det är oerhört viktigt med principen att medierna granskar makten och inte tvärtom.” – Kultur- och demokratiminister Amanda Lind

Jan Scherman lyfte problemet med de strukturförändringar och uppsägningar av journalister som pågick redan innan Coronaepidemin bröt ut. “Antalet medarbetare som är journalister minskar. Att balansen mellan den granskande makten och journalistiken rubbas är inte bra för yttrandefriheten. Mekanismerna i det här är sofistikerade. Journalistiken är satt under ekonomisk press, och man är beroende av klick. Lägg till att man som journalist dessutom är hotad och hatad. Det är otroligt viktigt att vi uppmärksammar bristen av pressfrihet i länder utomlands, men vi måste också se våra egna utmaningar här hemma.”

Ulrika Hyllert, ordförande för Journalistförbundet: “Det är flera tusen färre journalister som jobbar lokalt nu jämfört för några år sedan. Det är en stor risk att det kommer försvinna bevakning av kommuner. Det finns studier som visar att kommuner där man har en lokaltidning har bättre ekonomi, eftersom politikerna vet att de blir granskade.”

Jan Scherman, Ulrika Hyllert, Amanda Lind, Erik Halkjaer och moderator Rosaline Marbinah. Foto: Thérèse Amnéus

Del två handlade om pressfrihet i ett globalt perspektiv. Medverkande var biståndsminister Peter Eriksson, Reportrar utan gränsers ordförande Erik Halkjaer, VD för Sveriges Radio Cilla Benkö, Helena Bjuremalm som är enhetschef för demokrati och mänskliga rättigheter på Sida, samt Lars Tallert, utvecklingschef på Medieinstitutet Fojo.

Reportrar utan gränser tar fram ett årligt pressfrihetsindex. Deras ordförande Erik Halkjaer kommenterade årets rapport: “Vi ser fem ihållande kriser för pressfriheten globalt: en geopolitisk kris, med ökat antal diktaturer och väpnade konflikter, en demokratisk kris, en ekonomisk kris, med betydande annonstapp, en teknologisk kris, där digitala plattformar tar över, och en trovärdighetskris. Ovanpå detta har vi nu också corona. De har förstärkt de andra kriserna.”

Helena Bjuremalm:”80 regeringar har infört undantagstillstånd i och med corona, och lokala journalister är speciellt drabbade. SIDA är relativt ensamma med arbete för internationellt med såna här typer av biståndsfrågor.”

Cilla Benkö, VD på Sveriges Radio uttryckte oro inför framtiden:”Vi riskerar att ha extremt mycket färre journalister när det här är över.”

“Undantagslagar införs. Det viktiga är att säkerställa att de inte fortsätter. Granskande journalistik är dyrt.”

Lars Tallert, från medieinstitutet Fojo, var på plats för att berätta om Fojos arbete i Somalia, där läget för journalister är kritiskt. Dödligheten är hög och det är få medier som kan vara oberoende i Somalia “Användningen av sociala medier växer, och trots bristerna så spelar medierna stor roll. Men sedan 2017 har vi sett en oroväckande trend: de som begår brott mot journalister ställs sällan till svars. Det leder till ökad självcensur.”

Biståndsminister Peter Eriksson menade att svenskt bistånd har effekt men att utmaningarna är stora: “Man ska vara medveten om att det är en kamp, och vi står mitt i kampen om demokratins överlevnad. Många stora länder vill inte ha fria medier. Fler och fler människor lever i länder med krympande demokratiskt utrymme.”

Helena Bjuremalm, Cilla Benkö, Peter Eriksson, Erik Halkjaer och Rosaline Marbinah. Foto: Thérèse Amnéus

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Dela via

Kopiera länk

Kopiera