Vilka får vara med? – rösträttens historiska exkludering

Rösträtten är självklar i dagens Sverige, men så har det inte alltid varit. Sverige var sist ut av de nordiska länderna att erbjuda kvinnor möjlighet att rösta i allmänna val, år 1921. Men då kvarstod fortfarande hinder för andra grupper i samhället, och det tog lång tid innan vissa fick ta del av rättigheter som vi anser självklara idag

Fia Sundevall, foto: Johan Knobe.

Fia Sundevall är docent och forskare i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, samt projektledare för projektet ”Allmän rösträtt” som handlar om rösträttens begränsningar efter 1921. Genom projektet ska olika så kallade rösträttsstreck genom tiderna belysas. För även om rösträtten öppnades upp för kvinnor genom det andra grundlagsbeslutet år 1921, var det långt ifrån alla medborgare som kunde rösta.

Hinder för att rösta har bland annat handlat om ålder, självförsörjning,  att man inte genomfört sin värnplikt eller att man blivit lagförd för brott. Rösträttsstrecken – eller diskvalificeringsgrunderna – har varit många och olika genom tiderna. Ända fram till 1989 fick man inte rösta om man var omyndigförklarad, och fattigdom kunde hindra dig fram till 1945.

Utöver de många formella hindren fanns det också en rad praktiska hinder som låg i vägen för de som ville utöva sin rösträtt, berättar Fia Sundevall.

Praktiska hinder för rösträtt
– Det fanns länge en stark och formaliserad norm om att röstning skulle ske genom att väljaren infann sig på valdagen vid valurnan. Förtidsröstning, eller poströstning som det också har kallats, medgavs först bara till ett fåtal specifika yrkesgrupper. Därför hindrades till exempel många personer som befann sig utomlands, som arbetade på valdagen eller var sängliggande från att använda den rösträtt som de rent formellt hade.

Även avsaknad av fast boende kunde innebära att man i praktiken hindrades från att använda sin rösträtt. Vissa romska grupper, som Kelderashromerna, kan ha drabbats av detta när de hindrades från att bosätta sig tillräckligt länge på samma plats för att bli mantalsskrivna och därmed upptas i röstlängderna.

– Omständigheterna kring detta och vilka grupper som drabbades är dock något som det behöver forskas mer om, säger Fia Sundevall, och tillägger att begreppet “allmän rösträtt” kan vara missvisande.

Allmän rösträtt – inte för alla
– Allmän rösträtt har aldrig inneburit att alla får rösta. Inte heller ”alla män”. Såvitt vi känner till har samtliga världens länder olika former av rösträttsbegränsningar relaterade till nationellt medborgarskap och ålder. Utöver det förekommer en rad specifika hinder som skiljer sig åt mellan olika länder. Rösträttsstriderna under 1910-talet handlade inte bara om kvinnors rösträtt, utan också om vilka ekonomiska fordringar, mognads- och så kallade skötsamhetkrav som skulle ställas på väljarna.

Ett par långdragna diskussionspunkter var rösträttsålder och inte minst en begränsning som rörde obetalda skatteskulder (utskyldsstrecket), berättar Fia Sundevall.

– Vad gällde utskyldsstrecket fortsatte partierna att debattera frågan i många år efter 1921. Det hade då avskaffats för riksdagens andra kammare men kvarstod på kommunal nivå. Riksdagsledamöter motionerade gång efter annan om att återinföra det på riksdagsnivå och att skärpa respektive avskaffa det på kommunal nivå.

Genom det här projektet ska ni bland annat ge nya och utmanande perspektiv på demokratiseringsprocessen – hur då?

– Till att börja med visar vi att striden om rösträtten inte alls var avslutad 1921. Dessutom skapar vi en dynamisk och historiskt grundad förståelse för demokratin som en process där rösträttens gränser kontinuerligt omförhandlas. Det gäller inte bara i relation till filosofiska och demokratiska ideal utan minst lika mycket genom politiska och sociala konflikter och genom rörelsers och exkluderade befolkningsgruppers politiska deltagande.

Varför behöver vi forska och lyfta dessa frågor – är inte rösträtten given och avklarad i dagens Sverige?

– Just nu pågår jubileumsfirande under parollen ”Demokratin 100 år”, vilket skapar ett utmärkt tillfälle för att problematisera och nyansera den vedertagna bilden av att ”alla” fick rösta år 1921 och att kampen om rösträtten – och med den också demokratin – därmed var vunnen och avklarad, avslutar Fia Sundevall.

Olika rösträttsstreck:

  • Åldersgränsen för att rösta – har ändrats många gånger sedan 1921.
  • Kravet på nationellt medborgarskap (togs bort 1975 i kommunal – och landstingsval)
  • Värnpliktsstrecket (avskaffades 1922)
  • Straffpåföljdsstrecket (avskaffades 1937)
  • Konkursstrecket och fattigvårdsstrecket (avskaffades 1945)
  • Omyndighetsstrecket/förmyndarskapsstrecket (avskaffades 1989)
Tidslinje, kvinnlig rösträtt. Från Demokrati100.se

 

Här hittar du projektet Allmän rösträtt. 

Mer läsning: ”Rösträttens begränsningar i den svenska demokratin”.
Temanummer av tidskriften Arbetarhistoria nr 2–3 (170–171) 2019, (red: Martin Ericsson och Fia Sundevall) där samtliga av projektets deltagare medverkar.

På sidan Demokrati 100 hittar du mängder av information om vägen till allmän rösträtt.

Läs mer om romers rösträtt.

 

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Dela via

Kopiera länk

Kopiera