Goda levnadsvillkor för många, men inte för alla

UNG IDAG 2021


© Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Uppdragsledare: Emma Thornström

Foton:

s.14 Jeswin Thomas/Unsplash

s. 24 Adobe Stock

s. 38 Christian Waske/Unsplash

s. 52 Austin Neill/Unsplash

s. 60 Logan Weaver/Unsplash

s. 70 Nikola Johnny Mirkovic/Unsplash


Grafisk form: Länge Leve Kommunikation AB Tryck: Tryckservice i Ängelholm AB, mars 2021. Kontaktuppgifter MUCF:

Telefon: 010-160 10 00 E-post: info@mucf.se

Webbplats: www.mucf.se

Förord

Målet för ungdomspolitiken är att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Myndigheten för ung- doms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har i uppdrag av regeringen att följa upp det ungdomspolitiska målet. Det görs bland annat genom att följa indikatorer över hur ungas levnadsvillkor utvecklas. Indikatorerna publiceras på webbplatsen ungidag.se och kompletteras också varje år med en särskild rapport. I årets upp- följning vill MUCF ge en bred bild av ungas levnadsvillkor och beskriva viktiga utmaningar inom flera olika områden.

I Sverige lever drygt 1,5 miljoner unga som är mellan 13 och 25 år gamla. De är alla individer, med olika förutsättningar, men det ungdomspolitiska målet omfat- tar dem alla. Många unga i Sverige har goda levnadsvillkor. De allra flesta unga

går igenom grundskolan med behörighet till gymnasiet och slutför en gymnasie- utbildning. De flesta unga bedömer sin hälsa som god och allt fler unga röstar i allmänna val.

Det finns stora skillnader i livsvillkoren för olika grupper av unga. Skillnaderna är exempelvis tydliga mellan unga som är födda i Sverige och unga som är utrikes födda. Utrikes födda unga möter större utmaningar i sin skolgång samt vid arbets- marknadsetablering och försörjning. Det finns också områden av ungas liv där vi ser att levnadsvillkoren utvecklas på ett negativt sätt, så som tryggheten i skolan och den ekonomiska utsattheten bland unga.

Det senaste årets pandemi har dessutom påverkat ungas liv i stor utsträckning. Covid-19 i sig har inte drabbat unga lika hårt, men de restriktioner som införts har påverkat unga negativt på flera olika sätt. Unga som är på väg eller nyligen har etablerat sig på arbetsmarknaden har drabbats av arbetslöshet, deras utbildning har också påverkats i stor utsträckning liksom deras möjligheter till fritidsaktiviteter.

Stora delar av ungdomsgruppen har berörts, men de unga som redan innan pande- min hade sämre förutsättningar är många gånger de som drabbats hårdast. Bland dessa finns exempelvis de unga som redan tidigare mötte utmaningar kopplat till sin utbildning så som nyanlända unga, unga som studerar på gymnasiesärskola, unga med funktionsvariationer eller som tillhör socioekonomiskt svaga grupper.

På samma sätt bedöms de sämre möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden drabba de unga som redan tidigare stod längre ifrån ett arbete hårdast. Det gäller unga utan fullständig gymnasieutbildning, unga med funktionsnedsättning som försvårar arbete eller unga som sedan tidigare fanns bland de som varken arbetar eller studerar.

Arbetet med denna rapport har genomförts av utredare Emma Thornström (uppdragsansvarig) och utredare Vanessa Sevedag på avdelningen för utredning.


Lena Nyberg

generaldirektör

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor


Innehåll

Sammanfattning 6

  1. Inledning 10

    Undersökningens genomförande och redovisning 10

    Läsanvisningar 12

  2. Ungas utbildning 14

    Ungas deltagande i utbildning och behörighet till skolformer 17

    Ungas trygghet i skolmiljön 20

    Samlad bedömning av utmaningar kopplade till ungas utbildning 21

  3. Ungas arbete och boende 24

    Ungas etablering på arbetsmarknaden 27

    Ungas boende 32

    Samlad bedömning av utmaningar kopplade till ungas arbetsmarknad 34

  4. Ungas sociala och ekonomiska utsatthet 38

    Unga och ekonomisk utsatthet 41

    Ungas upplevda trygghet och utsatthet för brott 43

    Samlad bedömning av utmaningar kopplade till ekonomisk eller

    social utsatthet bland unga 49

  5. Ungas fritid 52

    Ungas deltagande i fritidsaktiviteter och upplevda hinder 55

    Samlad bedömning av utmaningar kopplade till ungas fritid 59


  6. Ungas hälsa 60

    Ungas upplevda fysiska hälsa 63

    Ungas upplevda psykiska ohälsa 65

    Samlad bedömning av utmaningar kopplade till ungas

    fysiska och psykiska hälsa 68

  7. Ungas inflytande och representation 70

    Ungas vilja och intresse att utöva inflytande 73

    Ungas utövande av olika former av politiskt engagemang 75

    Unga som röstat i allmänna val 76

    Samlad bedömning av utmaningar kopplade till ungas inflytande 81

  8. Förslag och bedömningar 84

Förbättra möjligheterna för särskilt utsatta unga att etablera sig

på arbetsmarknaden 84

Gör det möjligt för fler unga att delta i meningsfulla fritidsaktiviteter 89

Öka ungas inflytande i samhället 92

Referenser 98

Bilaga 1 104

Bilaga 2 105

Sammanfattning

Den här rapporten är en del av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- frågors (MUCF) uppföljning av det ungdomspolitiska målet. Den utgår ifrån de indikatorer över hur ungas levnadsvillkor utvecklas som myndigheten följer. Dessa publiceras på webbplatsen ungidag.se och kompletteras varje år med en rapport som lyfter fram aktuella utmaningar kopplat till det ungdomspolitiska målet.

I årets rapport har myndigheten valt att lyfta fram en bred bild av utmaningar i ungas levnadsvillkor. Till exempel områden där levnadsvillkoren ser olika ut för unga, eller där utvecklingen går åt ett negativt håll. Myndigheten har också valt att fördjupa analysen av ungas valdeltagande i valet 2018, samt att hämta

in kompletterande kunskap om hur Coronapandemin har påverkat ungas levnadsvillkor.

Rapporten är uppdelad i kapitel, där varje kapitel beskriver situationen för unga eller utvecklingen över tid för en särskild del av livet. Nedan redovisas de huvud- sakliga slutsatserna från varje kapitel:


KAPITLET OM UNGAS UTBILDNING VISAR ATT

6

7 procent av unga i åldern 16–24 år saknar en gymnasieutbildning och studerar inte. Andelen har bara minskat marginellt sedan 2008 och är fortsatt större bland unga utrikes födda.

86 procent av de unga som avslutat årskurs 9 uppnådde behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram år 2020. Andelen har ökat sedan 2017, men är lägre bland killar än bland tjejer och betydligt lägre bland unga som är utrikes födda jämfört med inrikes födda unga.

drygt 7 av 10 avgångselever från gymnasieskolan har en grundläggande behörighet till högskola/universitet år 2020. 2 av 10 unga i åldersgruppen 19–24 år studerade vid högskola/universitet hösten 2019. Andelen är fortsatt störst bland inrikes födda tjejer och lägst bland utrikes födda killar.

de allra flesta unga i årskurs 7–9 och gymnasieskolan känner sig trygga i skolan. Men mellan 2015 och 2018 har andelen som blivit mobbade fördubblats, från 3 till 6 procent. Under samma tidsperiod har det uppkommit en skillnad som innebär att unga med utländsk bakgrund i mindre utsträckning känner sig trygga i skolan jämfört med unga som har svensk bakgrund.

det senaste årets förändringar i undervisningen med anledning av Coronapandemin har inte resulterat i en minskad andel unga som blir behöriga till gymnasieskolan. Men flera undersökningar visar att vissa grupper av unga har haft svårare att ta del av den utbildning som genomförts på distans.


KAPITLET OM UNGAS ARBETE OCH BOENDE VISAR ATT

andelen unga som är arbetslösa har minskat under lång tid, men ökar nu åter. År 2020 var 11,4 procent bland unga i åldern 16–24 år inskrivna hos

Arbetsförmedlingen som arbetslösa. Utrikes födda unga har fortsatt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. År 2020 var andelen arbetslösa 24,8 procent i denna grupp jämfört med 8,6 procent bland inrikes födda.

Coronapandemin har påverkat ungas arbetsmarknad särskilt kraftigt. Det beror dels på att tillfälliga anställningar är vanligare bland unga, dels på att unga ofta arbetar inom branscher som påverkats av de restriktioner som införts.

år 2018 var andelen unga som varken arbetar eller studerar 6,5 procent i åldrarna 16–24 år. Andelen är fortsatt högre bland utrikes födda unga även om den minskat senaste åren, andelen är särskilt stor bland utrikes födda tjejer.

4 av 10 unga i åldrarna 20–24 år bor kvar hos sina föräldrar och andelen förändras mycket lite över tid.

7

år 2019 vräktes 143 unga i åldern 18–24 år, antalet har åter ökat något efter att ha minskat under många år.


KAPITLET OM UNGAS EKONOMISKA OCH SOCIALA UTSATTHET VISAR ATT

andelen unga med låg ekonomisk standard har åter ökat, tidigare har andelen minskat under flera år. År 2020 var andelen 26,3 procent bland unga i åldern 20–24 år. Andelen är dubbelt så stor bland utrikes födda unga jämfört med inrikes födda unga.

efter en tids minskning har andelen unga som fått ekonomiskt bistånd åter ökat. År 2019 var andelen 7 procent bland unga i åldern 18–24 år. Andelen är fortsatt betydligt större bland utrikes födda jämfört med inrikes födda unga.

var tredje ung i åldern 16–24 år känner sig otrygg i sitt bostadsområde år 2020. Andelen är dubbelt så stor bland tjejer jämfört med killar.

det är vanligt bland unga att utsättas för brott. Stöld, lindrigt våld, sexualbrott och hot är brott som det är vanligt att unga utsätts för.

det är mycket ovanligt att unga i åldern 13–24 år avlider till följd av dödligt våld, men antalet killar som har gjort det har ökat. Det är betydligt vanligare att killar utsätts för dödligt våld jämfört med tjejer.



KAPITLET OM UNGAS FRITID VISAR ATT

de vanligaste hindren för unga att ta del av fritidsaktiviteter är att de inte har tid på grund av skola eller arbete, att aktiviteten är för dyr, att aktiviteten upplevs vara för svår eller att det är svårt att ta sig till aktiviteten.

7 av 10 unga i åldern 16–25 år idrottar på fritiden varje vecka. Andelen som idrottar utanför en förening är dubbelt så stor som andelen som idrottar inom en förening. Andelen inrikes födda tjejer som idrottar varje vecka har minskat. Unga tjejer med utländsk bakgrund idrottar i mindre utsträckning på fritiden jämfört med andra unga.

en större andel unga utrikes födda än inrikes födda i åldern 16–25 år ägnar sig åt olika former av kultur på fritiden. Killar tar i mindre utsträckning del av kulturella aktiviteter på sin fritid jämfört med tjejer.

var tredje ung i åldern 16–25 år läser böcker på fritiden varje vecka. Mellan åren 2007 och 2018 har andelen unga som läser böcker halverats.

6 av 10 unga i åldern 16–25 år är medlemmar i en förening, andelen minskar något över tid.

8

Coronapandemin har påverkat ungas tillgång till fritidsaktiviteter. Viss verksamhet har kunnat genomföras i nya former, medan annan påverkats kraftigare. Det finns en oro att pandemin kommer att leda till att ungas tillgång till fritidsaktiviteter minskar.


KAPITLET OM UNGAS HÄLSA VISAR ATT

andelen unga i åldern 16–24 år som har en riskkonsumtion av alkohol och som röker har minskat, medan andelen unga som snusar och som har riskabla spelvanor har ökat något senaste åren. Andelen unga i årskurs 2 på gymnasiet som använt narkotika har inte förändrats över tid.

både andelen unga i åldern 16–24 år som upplever psykiska och psykosomatiska symptom har ökat under flera år, men denna ökning har avstannat. Andelen unga som upplever psykiska eller psykosomatiska symptom är dock fortsatt stor och är större bland tjejer än bland killar.

andelen unga i åldern 16–25 år som har blivit kränkta på grund av diskriminering har ökat och var 14 procent år 2018. Andelen är större bland tjejer jämfört med killar.

andelen unga i åldern 13–24 år som avlider till följd av självmord har varit oförändrad över tid och är större bland killar än bland tjejer. Andelen unga i samma ålder som vårdats på sjukhus till följd av självmordsförsök har sedan 2018 ökat något igen, efter att tidigare ha minskat under många år.


KAPITLET OM UNGAS REPRESENTATION OCH INFLYTANDE VISAR ATT

knappt 4 av 10 av unga i åldern 16–25 år vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun, knappt 2 av 10 unga upplever att de har möjlighet att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen.

ungefär 6 av 10 unga i åldern 16–25 år uppger att det är intresserade av omvärlden och samhället. Andelen som är intresserade av politik är lägre, 4 av 10, men har ökat över tid. Andelen som är intresserade av omvärlden är större bland utrikes födda unga jämfört med inrikes födda. Det är en större andel tjejer än killar som uppger att de är intresserade av samhällsfrågor.

ungas deltagande i politiska aktiviteter har förändrats över tid. Bland annat har delaktigheten på nätet och genom medveten konsumtion ökat. Att stödja åsikter på nätet är den vanligaste formen för politisk handling bland unga. Samtidigt har deltagande i demonstrationer, att bära symboler och skriva på namninsamlingar minskat bland unga.

9

unga i åldern 16–24 år är medlemmar i politiska partier i samma utsträckning som vuxna, 5 procent är medlemmar i ett politiskt parti. Unga är däremot underrepresenterade i nomineringar och val till förtroendeuppdrag på alla politiska nivåer. En något högre andel killar nomineras och väljs jämfört med tjejer.

andelen unga i åldern 18–24 år som avgått under mandatperioden är högre bland unga än i den övriga befolkningen. På både landstings- och kommunnivå är det en högre andel tjejer än killar som avgått.

ungas valdeltagande har ökat i samtliga val. Unga i åldern 18–24 år röstar i högst utsträckning i riksdagsvalet, där 86 procent röstade 2018.

Coronapandemin har begränsat möjligheterna för unga att mötas, vilket förändrat förutsättningarna att bedriva påverkansarbete och demokratiska processer. Antalet arrangemang i ungdomsorganisationer har exempelvis minskat vilket påverkat möjligheten till dialog.

1 Inledning

Regeringens ungdomspolitiska mål är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvill- kor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen (Regeringens proposition 2013/14:191). Under 2021 kommer Sverige att ha en ny ungdomspo- litisk skrivelse som pekar ut riktningen för ungdomspolitiken under de kommande åren. Denna rapport kan ses som en lägesbeskrivning av några av de utmaningar som finns kring ungas levnadsvillkor inför den kommande tiden.

Ungdomstiden är en viktig tid då unga tar många avgörande steg från att vara barn mot att ta del i samhället som vuxna. Under ungdomstiden ska flera viktiga grundstenar i en människas liv komma på plats, så som utbildning, arbete, boende och större möjligheter till inflytande i samhället. Ungdomstiden formar människor och skapar förutsättningar för trygghet och aktivt deltagande i demokratiska processer, i arbetslivet och i samhället i stort.

Med den här rapporten vill myndigheten ge en bred bild av ungas levnadsvillkor och viktiga utmaningar kopplade till dessa. Myndigheten vill till exempel lyfta områden där ungas levnadsvillkor utvecklas på ett negativt sätt, eller där det finns stora skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper av unga.

10

Rapporten utgår ifrån de indikatorer för ungas levnadsvillkor som myndigheten följer. Indikatorerna samlas ifrån 11 olika myndigheter. Samtliga finns tillgängliga på webbplatsen ungidag.se, där de är samlade under sex olika teman:

Unga är inte en homogen grupp, den innefattar individer som alla kan ha vitt

skilda möjligheter, förutsättningar och utmaningar. Självklart finns det flera andra perspektiv som är relevanta att använda vid analyser av ungas levnadsvillkor, exem- pelvis socioekonomisk bakgrund eller föräldrars utbildningsnivå. Dessa perspektiv analyseras dock inte i denna rapport. När det har varit möjligt har MUCF inklu- derat information om levnadsvillkoren även för unga hbtq-personer. Den kunskap MUCF har om villkoren för dessa unga lyfts kortfattat i relation till det aktuella kapitlet.


LÄSANVISNINGAR

Rapporten är indelad i åtta kapitel och varje kapitel avslutas med en samman- fattning av slutsatserna.

I kapitel ett beskriver vi bakgrunden till rapporten och hur den är upplagd, hur olika begrepp definieras samt en kort beskrivning av metoden.

I kapitel två beskriver vi ungas utbildning. Här finns exempelvis information om unga med behörighet till gymnasieskola och högskola/universitet, eller unga som saknar gymnasieutbildning. Här finns även information om ungas upplevda trygghet i skolan.

I kapitel tre beskriver vi ungas situation på arbetsmarknaden och hur ungas arbetslöshet utvecklas. Vi redovisar även utvecklingen av unga som varken arbetar eller studerar samt ungas boende.

12

I kapitel fyra beskriver vi ungas sociala och ekonomiska utsatthet. Här finns uppgifter om unga som har låg ekonomisk standard, som har försörjningsstöd eller skulder hos Kronofogden. Här finns även uppgifter om i vilken utsträckning unga utsätts för olika sorters brott.

I kapitel fem beskriver vi ungas fritid. Här finns uppgifter om i vilken utsträck- ning unga ägnar sig åt olika typer av aktiviteter på fritiden, så som idrott eller kultur. Här finns även uppgifter om ungas medlemskap i föreningar samt i vilken utsträckning unga upplever olika hinder för att ta del av fritidsaktiviteter.

I kapitel sex beskriver vi ungas fysiska och psykiska hälsa. Här ges en bild av i vilken utsträckning unga ägnar sig åt olika typer av beteenden som innebär risker för hälsan. Här beskrivs även hur ungas upplevda psykiska hälsa har förändrats över tid.

I kapitel sju beskriver vi ungas inflytande och representation. Här finns infor- mation om hur unga väljer att uttrycka sina politiska åsikter, i vilken utsträckning de upplever att de kan och vill påverka lokalt. Här finns även analyser av ungas deltagande i det senaste valet samt hur det skiljer sig mellan olika grupper av unga.

I det avslutande kapitlet sammanfattar vi de utmaningar som myndigheten vill lyfta som särskilt viktiga och lämnar bedömningar samt förslag på åtgärder.

Definitioner av de grupper av unga som följs upp i rapporten

Tjej/Kille: När resultatet redovisas uppdelat på kön används begreppen tjejer och killar. Med tjejer och killar avses antingen juridiskt kön, eller det kön som unga själva har identifierat att de har. Båda sätten att identifiera kön förekommer i denna rapport. Det beror på att indikatorerna som används kommer från olika källor, och kan ha sin grund i exempelvis både register- och enkätundersökningar. I statistik som baseras på registerdata avses juridiskt kön. I statistik som baseras på enkätdata avses kön som unga själva har identifierat att de har.

Åldersgrupper: De flesta indikatorer berör unga mellan 16 och 24 år, men åldersintervallen varierar något mellan olika källor. Vilka åldrar som avses anges i relation till respektive indikator. I de fall det är möjligt att göra jämförelser för unga i olika åldersgrupper har sådana jämförelser gjorts.

För flera indikatorer kan gruppen unga brytas ner i två åldersgrupper, åldrarna 16–19 år eller 20–24 år. Även möjligheten att jämföra unga med den övriga befolkningen kan skilja sig något mellan olika indikatorer. I de fall sådana möjligheter finns kan jämförelser göras med åldersgrupperna 25–29 år och 30–64 år.

Inrikes född/Utrikes född: Med inrikes födda avses personer födda i Sverige. Utrikes födda är personer födda utomlands.

Utländsk bakgrund/Svensk bakgrund: Med utländsk bakgrund avses personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Med svensk bakgrund avses personer födda i Sverige med minst en inrikes född förälder.

Hbtq-person/Hetero-cisperson: Med hbtq-person avses personer som själva inte identifierar sig som heterosexuella cis-personer. Rapporten innehåller information om unga hbtq-personer från flera olika källor.

I de fall källan är MUCF:s nationella ungdomsenkät är hbtq-personer definierade som de unga som svarat att de har en annan sexuell läggning än heterosexuell, är osäkra eller inte vill definiera sin sexuella läggning.

Unga som svarat att de har en annan könsidentitet än kille eller tjej alternativt är osäkra på sin könsidentitet benämns också som hbtq- personer, liksom de unga som uppgett att de är transpersoner eller är osäkra på om de är transpersoner. Det är svårt att med säkerhet hävda att de statistiska resultaten från MUCF:s nationella ungdomsenkät är generaliserbara till alla unga hbtq-personer i Sverige. Resultaten ger däremot tydliga indikationer och information om hur unga hbtq-personer själva upplever sina levnadsvillkor.


2

Ungas utbildning


I det här kapitlet beskriver vi utvecklingen för de indikatorer som följer ungas utbildning. Utbildning är en viktig förutsättning för möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden, det gör den även till en grundförutsättning för ungas möjligheter att försörja sig.

Valet av utbildning, och i förlängningen valet av yrke, är ett av de stora vägvalen i livet.

MUCF följer ett antal indikatorer som relaterar till ungas utbildning. Bland annat andelen unga som blir behöriga till gymnasieskolan eller till högre studier, samt andelen unga som saknar en gymnasieutbildning. Myndigheten följer även ett antal indikatorer kopplade till ungas upplevelse av trygghet i skolmiljön.


Kapitlet visar i korthet att


HOS OSS VÄXER KUNSKAP FRAM

På Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är ungas villkor och civilsamhällets förutsättningar i fokus. Här växer kunskap fram som beslutsfattare använder när de prioriterar insatser för unga och för civilsamhället. Vi sprider kunskapen i mötet med människor, på såväl nationell som europeisk nivå. Vi fördelar också statsbidrag som ger små och stora organisationer möjlighet att genomföra sin verk- samhet. Det ger också unga möjlighet att arbeta som vo- lontär, studera eller praktisera i ett annat europeiskt land.