Om demokratin

Sveriges demokrati i korthet

Demokrati betyder folkstyre och innebär att den offentliga makten ska utgå från folket. Sverige har en representativ demokrati som alltså innebär att folket väljer representanter som sedan fattar beslut i deras ställe.

I en demokrati finns det flera partier att välja mellan och vem som helst kan starta ett parti. Genom fria val röstar väljarna vart fjärde år fram politiker till riksdagen och kommun- och landstingsfullmäktige. Sverige är också medlem i Europeiska unionen och väljarna röstar vart femte år fram representanter till Europaparlamentet.

Sveriges grundlagar beskriver hur landet ska styras och syftar till att skydda demokratin och alla medborgares fri- och rättigheter. De fyra grundlagarna är regeringsreformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De grundläggande fri- och rättigheter som anges i regeringsreformen är bland andra:

  • Yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
  • Informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden.
  • Mötesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk.
  • Demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration på allmän plats.
  • Föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften.
  • Religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

Demokrati och mänskliga rättigheter är nära sammankopplade och varandras förutsättningar. En fördjupad och hållbar demokrati förutsätter att de mänskliga rättigheterna respekteras. Att de mänskliga rättigheterna respekteras är avgörande för utvecklingen av en demokratisk kultur.

I en demokrati ska det finnas rättssäkerhet och likhet inför lagen. Det innebär att domstolarna är självständiga i förhållande till de politiska makthavarna och att domstolarna endast dömer efter gällande lagar och att alla människor har rätt till en objektiv, opartisk och rättvis rättegång. Den offentliga makten utövas under lagarna och ingen står över lagen. Politiker, myndigheter och tjänstepersoner på alla nivåer måste följa lagarna och behandla alla medborgarna jämlikt och rättvist.

Öppenhet är en hörnsten i demokratin. I Sverige har vi den så kallade offentlighetsprincipen som innebär att regeringens och andra myndigheters verksamheter ska vara öppna så långt det är möjligt. I tryckfrihetsförordningen finns bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar. Medier och andra intresserade ska kunna hämta information i olika frågor, oavsett vad den offentliga verksamheten själv väljer att informera om.

En annan hörnsten i Sveriges demokrati är det kommunala självstyret och att politiker i kommuner och landsting/regioner har stor rätt att själva besluta om lokala frågor såsom skola, äldreomsorg och sjukvård.

En grundläggande princip för demokratin är maktdelning dvs. att försäkra att makten inte koncentreras hos en eller några få personer. Traditionellt sett talar man om att makten ska delas mellan regering, riksdag och rättsväsendet. Den svenska demokratin bygger också på den fria åsiktsbildningen. Det är av stor betydelse att alla människor har möjligheter att delta i demokratin, sluta sig samman och framföra sina åsikter genom de fria medierna och ett fritt civilsamhälle.

Därför förutsätter en fungerande demokrati en mångfald av starka och oberoende medier som granskar hur de demokratiska institutionerna genomför sitt uppdrag och ställer makthavare till svars. Massmedierna är också viktiga för att öka människors kunskap om olika samhällsfrågor och har en påverkan på vilka frågor som diskuteras i samhället. Därtill finns t.ex. konstitutionsutskott och Riksrevisionen som har till uppdrag att granska regeringen och ministrarna och statliga myndigheters verksamhet.

Information och kunskap om demokratin är en förutsättning för tillit till vårt demokratiska system och för deltagande och engagemang i politik, samhälle och föreningsliv. Vidare är information och kunskap viktigt för att medborgarna ska kunna ta ställning i val men också för att kunna påverka samhället och överklaga beslut.

 

Demokratins utmaningar

Demokratin i Sverige står på en stark grund. De grundläggande fri- och rättigheterna är väl förankrade hos befolkningen, valdeltagandet är högt liksom tilliten till demokratiska institutioner och mellan människor. Samtidigt finns ett antal utmaningar som är särskilt viktiga att bemöta.

Demokratiskt utanförskap
Det finns stora skillnader i demokratisk delaktighet i befolkningen. Många människor känner sig inte delaktiga, upplever att de har lågt inflytande och känner ett avstånd till de demokratiska institutionerna. Valdeltagandet och representativitet är generellt lägre bland grupper som har en kort utbildning.
Lägre demokratisk delaktighet märks framförallt i områden med socioekonomiska utmaningar, bland personer som befinner sig i social utsatthet, har en funktionsnedsättning eller lider av ohälsa.

Ett hotat demokratiskt samtal
Medier med kvalitativ journalistik har svårt att finansiera sin verksamhet i hela landet. Förtroendet för de etablerade medierna skiljer sig utifrån människors politiska åsikter. Det finns allt större skillnader mellan vilken typ av information och nyheter som människor tar del av. En ökad andel personer söker aktivt upp nyheter, samtidigt som det finns en växande grupp som undviker nyheter. Desinformation, propaganda och näthat sprids snabbt via sociala medier. Hot och hat som riktas mot viktiga funktioner i demokratin riskerar att tysta det offentliga samtalet.

Antidemokratiska aktörer
En del människor och organisationer skapar och underblåser motsättningar i samhället och vill förmedla en svart-vit verklighetsbild som riskerar att skapa en grogrund för rasism, fientlighet och hatbrott. Det finns också grupper som ser våld som ett medel för att uppnå förändringar i samhället.

Globala trender
Sveriges demokrati påverkas även av klimatförändringar och den omfattande omställning och anpassning som kommer att behöva genomföras.
Vår demokrati påverkas också av politiska förändringar i andra länder. Internationella studier och rapporter pekar på att demokratin på global nivå är hotad och på tillbakagång sedan ett tiotal år. Ett antal länder som demokratiserades efter kalla kriget har drabbats av korruption och antidemokratiska rörelser och i många fall har rättsstaten försvagats. Även äldre demokratier påverkas av populistiska ledare som förnekar grundläggande principer om maktdelning och som diskriminerar migranter och minoritetsgrupper.

I coronakrisens kölvatten har flera länder vidtagit långtgående åtgärder för att minska smittspridningen på bekostnad av de grundläggande fri- och rättigheterna. Mötesfrihet, yttrandefrihet och pressfrihet är några av de fri- och rättigheter som är hotade. Det är inte heller ovanligt att politiska ledare passar på att stärka den egna makten. Lagar om undantagstillstånd riskerar att förlängas eller permanentas och ny teknologi som utvecklats för hälsokontroller kan användas för att på olika sätt kontrollera människor. En ny hotbild mot demokratin och de mänskliga rättigheterna har uppstått inom loppet av några månader.

Läs mer här:
https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/
https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/
https://www.regeringen.se/49f2a8/contentassets/64308b0cc8a14ddb8532ff541369c602/strategi-for-en-stark-demokrati—framja-forankra-forsvara.pdf

 

Kort om demokratins historia i Sverige

Genom historien har individer och grupper stängts ute från politiskt inflytande. Sveriges demokrati har bara funnits i ungefär 100 år. Men grunden till folkstyret lades långt innan dess genom att kungamakten försvagades, ståndsriksdagen avskaffades och tvåkammarriksdagen inrättades. Rösträttskampen tog ordentlig fart i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet mycket tack vare folkrörelsernas framväxt. Genom en rad beslut under de föregående åren kunde i september 1921 det första riksdagsvalet hållas där både män och kvinnor fick rösta. Det fanns dock fortfarande regler som hindrade vissa grupper från att rösta. Det gällde exempelvis vissa som mottagit fattighjälp, var satta i konkurs eller grova brottslingar. Till slut, år 1989, avskaffades begreppet ”omyndig” och därmed fick ytterligare 11 000 medborgare över 18 år rösträtt i valet 1991. Demokratin är i ständig förändring och utvecklas fortfarande. Att demokratin fyller 100 år är en unik chans att lyfta demokratifrågorna och att fortsätta att utveckla vår demokrati.

Läs mer här:
https://demokrati100.se/
http://firademokratin.riksdagen.se/

Kommittén

Kommittén Demokratin 100 år leds av Peter Örn. I kommittén ingår även demokratiambassadörerna Emma Frans, Lena Posner-Körösi och Rosaline Marbinah och ett sekretariat.

Läs mer

Tips & Länkar

Här samlar vi tips och länkar till artiklar, skrifter, poddar, TV- och radioprogram om olika aspekter av demokrati.

Läs mer

Frågor & Svar

Här finns frågor och svar om samlingen Vår demokrati – värd att värna varje dag och kommitténs arbete.

Läs mer