EU har svårt att hantera brott mot demokratin

Den 9 maj är det Europadagen. För att fördjupa kunskaperna om EU har kommittén ställt frågor om EU till Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet. Han menar att det svenska politiska systemet förändrades fundamentalt i och med inträdet i EU och det påverkar därmed Sveriges demokrati.

Idag har vi ett lagstiftande centrum utanför Sveriges riksdag och det ställer särskilda krav – inte minst eftersom allt fler politiska frågor avgörs av EU. Grundproblemet är att den demokratiska förankringsprocess som sker vid nationell lagstiftning, såsom politisk debatt, utredningar och effektiva demokratiska val, ofta är frånvarande när det gäller frågor som avgörs på EU-nivå. De politiska partierna är i huvudsak nationella och lyfter sällan i hemlandet frågor som behandlas på EU-nivå.

Magnus Blomgren menar att det är sällan som diskussionen kring EU-frågor i riksdagen syns för allmänheten.

– Information kring val till Europaparlamentet är fortfarande begränsad till ett par veckor var femte år och media har inte samma bevakning av EU-politik som av inhemsk politisk debatt, säger han och påpekar att länken är svag mellan den nationella politiska processen och det som händer i Bryssel.

– Detta gäller inte enbart Sverige utan är ett problem för hela unionen. Vi brukar prata om EU:s demokratiska underskott.

Men genom EU kan Sverige få inflytande i frågor som annars skulle vara svåra att påverka säger Magnus.

– Många politiska problem är gränsöverskridande och att samarbeta kring gemensamma strategier är många gånger mer effektivt än om varje enskilt medlemsland skulle genomföra åtgärder. Man skulle kunna säga att medborgarnas demokratiska input är låg i EU, men att systemets politiska output, beslutens betydelse, är mycket hög. En fungerande demokrati behöver båda dessa aspekter av politiskt beslutsfattande.

Vad tror du det beror på att valdeltagandet till Europaparlamentet är så mycket lägre än valdeltagandet i svenska nationella val?

– Att valdeltagandet är lägre till Europaparlamentsval är inte unikt för Sverige, utan något som gäller i samtliga medlemsländer. Orsakerna kan vara många, men det troliga är att väljarna inte förstår att Europaparlamentet är en av de absolut viktigaste politiska församlingarna i Europa idag. Det kan säkerligen också bottna i att väljarna inte ser tydliga skiljelinjer mellan partierna och inte förstår vilken betydelse deras val faktiskt har. Europaparlamentsval prioriteras inte heller av de politiska partierna eller massmedia, väljarnas bristande engagemang är troligen ett svar på det.

– Det är viktigt att komma ihåg att är mer komplicerad än nationell politik. Framför allt handlar det om vad partierna kan göra för utfästelser. Partierna kan argumentera för det ena eller andra förslaget, men inget (nationellt) parti ”äger” frågan när valet är över. I praktiken handlar det om att man intar en position i komplexa och inte sällan långdragna förhandlingar. Det är därför svårt för partierna att ge vallöften när man inte kan vara säker på att kunna genomföra politiken, även om partiet skulle vinna i valet. Det dämpar en engagerande diskussion som skulle kunna uppmuntra väljarna att gå till valurnorna.

Finns det hot mot den demokratiska sammanhållningen inom EU?

– Ungerns och Polens regeringar argumenterar för en politik som inte är förenlig med en demokratisk utveckling. Det är ett problem för övriga medlemsländer. Det finns instrument i fördragen som går att använda för att pressa medlemsländer som går i en auktoritär riktning, men i samma fördrag finns ett starkt skydd för enskilda medlemsländer. För att fatta beslut om sanktioner måste dessutom alla länder, utom landet som sanktionen riktas mot, rösta för beslutet.

Magnus Blomgren menar att EU-systemet bygger på en balansgång mellan övernationella beslut inom EU och respekt för den nationella suveräniteten. När Polen och Ungern går mot ett mer auktoritärt styrelseskick blir det en konflikt mellan att skydda medlemsländerna och att hålla överenskomna demokratiska värderingar.

– Det är inte självklart hur man ska hantera detta. Den rättsliga vägen med sanktioner är en väg. Den andra vägen är att politiskt isolera de mer auktoritära regeringarna och dess partier. FIDESZ, regeringspartiet i Ungern, har lämnat EPP-gruppen i Europaparlamentet, vilket är en konsekvens av en sådan strategi. I slutändan handlar det om en större diskussion i alla medlemsländer kring hur demokratin ska fördjupas för att lösa viktiga samhällsproblem. De auktoritära krafter som har regeringsmakten i ett fåtal länder, finns också representerade i många andra medlemsländer i en eller annan form.

Vad gör EU för att säkra yttrandefrihet och pressfrihet i medlemsländer som går åt det mer auktoritära hållet? Hur kan dessa satsningar skydda demokratin?

– Yttrandefrihet och pressfrihet är inskrivet i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Det innebär att ett brott mot dessa principer också är ett brott mot EU-stadgan. Men det är som sagt svårt att hantera brott mot dessa principer. Det är dock oerhört viktigt att hela tiden lyfta fram utgångspunkten i EU-stadgan. Den används som stöd både i den politiska diskussionen och i rättsliga processer.

Enligt Magnus Blomgren är det viktigt att känna till fem av EU:s institutioner och vad de sysslar med.

  • Kommissionen – förbereder lagförslag och genomför beslut som fattats av ministerrådet och parlamentet
  • Ministerrådet – här är medlemsländernas regeringar representerade
  • Europaparlamentet – här sitter direktvalda EU-parlamentariker i olika partigrupper, det är ofta förhandlingar mellan Europaparlamentet och ministerrådet som utgör grunden för beslut
  • Europeiska rådet – består av EU:s stats- och regeringschefer
  • EU-domstolen – tolkar den beslutade lagstiftningen och fördragen inom EU.

Vill du se mer av EU? I så fall har kommittén ett tips! Europadagen uppmärksammas även i morgon, måndag 10 maj, med flera livesända webbinarier mellan 9.00 och 14.00.

Läs mer här eller gå in på Facebook-evenemanget här.

Läs även intervjun med EU-kommissionens vice ordförande Dubravka Šuica, ansvarig för demografi och demokrati. Hon mötte kommittén Demokratin 100 år den 17 november och berättade då bland annat om EU:s framtidskonferens som inletts under Europadagen 2021: EU inspireras av Sveriges demokratisatsning | Vår demokrati (vardemokrati.se)

 

Syntolkning: Bild på Magnus Blomgren.

Foto: Mattias Pettersson

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Dela via

Kopiera länk

Kopiera