Så håller du isär begreppen – Per Hultengård förklarar

Vi har intervjuat Per Hultengård, jurist på Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU – Medier i Sverige), om vad pressfrihet är och vilka trender och utmaningar som stundar.

Vad är egentligen pressfrihet och hur är pressfriheten kopplad till demokratin från ett juridiskt perspektiv?

Till skillnad från tryckfrihet och yttrandefrihet, så är pressfrihet inte något juridiskt begrepp. Men den tryckta pressen, framför allt dagstidningarna, kom att få en central betydelse i och för framväxten av den svenska demokratin. Det gjorde den med en stark tryckfrihet i ryggen. Pressfrihet är sålunda både ett begrepp och ett uttryck för den grundlagsfästa tryckfriheten. Det är svårt att tänka sig en demokrati med censur eller en diktatur med pressfrihet – det är oförenliga motsatspar. Men genom att reglera pressfriheten (eller tryck- och yttrandefriheten), inte bara i lag utan till och med i grundlag, kan man säga att det ges en juridisk garanti för en förutsättning för den moderna representativa demokratins tanke om att våra företrädare ska vara just representativa, d v s att de ska ha valts efter att alla röster fått höras, alla åsikter fått brytas och alla har fått komma till tals. En annan sak är att pressfriheten i sig inte alls innebär att man måste vara representativ. Den kan förvisso fylla funktionen som en kanal för att olika grupperingar ska komma till tals, men dess styrka ligger snarare i att den ger utrymme – frihet – för i stort sett vad som helst; också för att de avvikande rösterna ska kunna höras; de som stör, oroar, är stötande, upprör majoriteten och rent av är oanständiga.

Per Hultengård. Foto: Göran Johansson.

Pressfriheten, informationsfriheten, tryckfriheten och yttrandefriheten – hur hänger de här fri- och rättigheterna ihop och vad skiljer dem åt?

Pressfriheten är som sagt en del av tryckfriheten; rätten för medborgarna att fritt och utan inblandning från det allmänna – eller med några begränsningar till ämnet – ge ut, offentliggöra, trycka och sprida nyheter, information, åsikter, debatt eller vad man vill. Informationsfriheten är en allmän medborgerlig fri- och rättighet i regeringsformen och innebär en rätt att ta del av andras upplysningar och yttranden, men den är delvis också ett uttryck för tryckfriheten eftersom med tryckfrihet även ska förstås rätten att ta del av allmänna handlingar (offentlighetsprincipen). Begränsningen ligger här i att det är just handlingar hos det allmänna (stat, kommun, myndigheter m. m.) som avses. Tryckfriheten är formbunden och skyddas i en särskild grundlag, tryckfrihetsförordningen. Även yttrandefriheten är en allmän medborgerlig fri- och rättighet, men finns, när den uttrycks i formbundna och lite mera massmediala sammanhang (radio, tv, film, vissa databaser m. m.), också den i en särskild grundlag, yttrandefrihetsgrundlagen.

Ser du några särskilda trender när det gäller pressfriheten i Sverige under de senaste åren?

Pressfriheten har ett väldigt starkt skydd i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen; dels därför att de är just grundlagar, dels därför att de är form- och inte syftesbundna. Ett annat sätt att uttrycka det är att de är teknikberoende. Men styrkan i detta ligger i att vi då slipper ge oss in i subjektiva diskussioner om huruvida ett visst yttrande förtjänar eller inte förtjänar yttrandefrihetens skydd. Uppfyller man formkraven så omfattas man. Sedan må innehållet givetvis diskuteras, men då inom de vida ramar som tryck- och yttrandefriheten ger. Likafullt tycker jag trenden är negativ. Det brukar förvisso vara svårt att hitta någon som är emot pressfriheten. Men den är en begränsningsbar fri- och rättighet som allt oftare hamnar på kollisionskurs med andra viktiga intressen; det kan gälla allt från terroristbekämpning till personlig integritet. Vad väljer man då? Jag har de senaste 10-20 åren suttit med i ett antal statliga utredningar som handlat om tryck- och yttrandefrihet. Det de lämnat ifrån sig har mest – goda intentioner till trots – varit förslag om att begränsa tryck- och yttrandefriheten. I sådana lägen gäller det dock att inte bara stå upp för pressfriheten i princip – utan även i praktiken. Det är uppenbarligen inte alltid det lättaste.

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Dela via

Kopiera länk

Kopiera