Rätten att demonstrera är inte given

Demonstrationsfriheten i Sverige har blivit inskränkt på grund av covid-19. Men det betyder inte att demonstrationer inte kunnat genomföras. I somras tog influencern och aktivisten Aysha Jones initiativ till en digital demonstration till stöd för Black Lives Matter-rörelsen i USA. Demonstrationen fick stort genomslag med över 70 000 incheckningar och nådde över 1,3 miljoner inom loppet av några dagar.  Vi träffade Aysha Jones för att höra hur det hela startade och hur hon ser på digitala demonstrationer.

Se videon eller läs den utskrivna intervjun nedan.

Intervjun i text:

Hur startades det digitala initiativet Black Lives Matter Sweden?

Det gick till så att jag satt hemma i mitt vardagsrum och fick höra om ytterligare en svart man som hade mördats, enligt mig, av polisen i USA, och kände att någonting behöver göras. Jag hade under flera dagar fått sms och meddelanden från folk som följer mig på sociala medier som gärna ville att jag skulle göra någonting. Säga någonting. Jag hade känt under några dagar att jag orkar inte en till, men samtidigt kände jag också att jag får inte inte orka.

Jag som svart person, svart mamma, svart syster, svart dotter, jag måste göra någonting och vad som helst, det lilla jag kan. Så jag startade en digital demonstration via Facebook, där jag uppmanade folk att checka in på den amerikanska ambassaden här i Stockholm, eller där de befann sig och dela en svart ruta, och även en annan grafik med en näve, en knuten näve.

Hur togs kampanjen emot?

Fantastiskt! Jag hade förväntat mig att det skulle vara mamma, och mina närmaste som skulle engagera sig, och var kanske lite naiv i det. Det slutade med att cirka 70 00 gjorde de här incheckningarna, och självaste eventet nådde 1,3 miljoner människor inom loppet av några dagar. Som svart människa var det helt amazing att se att så många människor faktiskt engagerade sig.
Därefter så har vi ju faktiskt också för första gången en sittande regering som erkänner rasismen som ett strukturellt problem, och där jämställdhetsministern har varit väldigt aktiv i att ta ställning emot rasismen, och för svartas rättigheter. Men också gemene hen som bara har vaknat och liksom fattat att det här kanske inte händer mig, men det händer människor runt om kring mig. Det händer min granne, det händer främlingen på tåget, och det är något jag som individ faktiskt kan göra någonting åt genom att börja där jag står.

Vad är skillnaden i effekt av en digital respektive fysisk demonstration?

Jag tycker att effekten i en digital demonstration gör att alla kan vara med. Vi har människor som har olika funktionsvariationer som gör att de kanske inte kan befinna sig på gator och torg. Vi har, speciellt nu under corona, våra äldre som kanske vill visa solidaritet men som inte heller kan ta sig ut av olika skäl. Vi har sjuka som inte heller kan eller bara människor som inte hinner på grund av jobb, skola, eller allt vad det kan vara. Så det digitala gör ju verkligen att alla kan engagera sig, att alla verkligen kan vara med. Och jag tror att, om man tittar framåt, så är det ett smartare sätt att få spridning, och det är ett bra sätt att solidarisera sig och att engagera människor över kontinenter.

Behövs även den fysiska aspekten för att få fullt genomslag?

Jag tror att hade det inte varit för de fysiska demonstrationerna som följde efter den digitala som jag gjorde, så tror jag faktiskt inte att vi hade fått den genomslagskraft som vi fick på det sättet. Nu är vi ju inne på månad fem-sex, och folk pratar fortfarande om det här. Man pratar om det i regeringen. Vi förenar människor på olika sätt. Men också — Man mår bra av  att stå tillsammans på gator och torg, man får en styrka och man får en värme. När jag stod där på Sergels torg så började jag gråta. Det var otroligt fint att se alla människor, att se alla huvuden. Huvuden och ryggar. Det kändes som att, tittar jag bakåt så ser jag att det står så många fler bakom mig, och det kändes verkligen som att jag har hela Sverige bakom mig. Det behövs, det också.

Och hur har pandemin påverkat demonstrationsfriheten?

Jag tror att vi ska komma ihåg att demokratin och rätten att demonstrera inte är någonting som är gratis eller givet. Det är någonting som alla människor måste kämpa för. Precis som alla människor måste vara aktiva i att vara antirasister, så måste man vara aktiv i att kräva att demokratin faktiskt ska bibehållas.

Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen om strukturell rasism 4 juni 2020.

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Dela via

Kopiera länk

Kopiera