Intervju med Sametingets ungdomsråd om unga samers deltagande i demokratin

Sametinget invigdes 1993 och är både en statlig myndighet och ett samiskt parlament med 31 folkvalda ledamöter. Nästa val till Sametinget äger rum i maj 2021. Sametinget planerar redan nu för en rikstäckande kampanj för att öka antalet samer som registrerar sig för att rösta.

Utöver det har Sametinget också tilldelats ett regeringsuppdrag, där man uppdras att genomföra demokratisatsningar för att stärka samhällsengagemanget bland samer. Unga samer är en särskilt viktig grupp för satsningen.

Vi ställde några frågor till Anja Fjellgren Walkeapää, ordförande i Sametingets ungdomsråd:

Anja Fjellgren Walkeapää, ordförande Sametingets ungdomsråd. Foto: Marie Birkl/Mirakel.

Hur ser det ut med unga samers intresse och möjligheter att delta aktivt i demokratin och i det offentliga samtalet idag?

– Jag tror att många unga samer är intresserade av att börja med politik. Det finns en vilja att förändra den värld som vi lever i idag – ibland framförallt kopplat till bristen på rättigheter och möjligheter att påverka vår omgivning och förhindra till exempel olika exploatering av naturen. Problemet med att det inte är så många unga samer som engagerar sig, är på grund av känslan att inget kan förändras. Sametinget har inget mandat att besluta i frågor anser jag, utan det är den svenska staten som styr och ställer och det gör att unga samer inte vill engagera sig. Svenska staten gör så lite som möjligt kopplat till samers situation, och om de gör något så rör det främst mjuka värden som kultur och slöjd, inte kopplat till rättigheter till land och vatten

Vilka är de främsta utmaningarna för att få igång ett ökat engagemang i den demokratiska processen bland unga samer? 

– Att samer ges inflytande att besluta i frågor som rör oss. Om vi kan få beslutanderätt så kommer varje röst att vilja höras och det kan skapa ett engagemang. Okunskapen om samer är också en faktor som jag tror påverkar bristen på engagemang. Om man aldrig kan gå direkt på kärnfrågan och diskutera de “hårda” frågorna utan att först förklara grunden för samiskt liv och leverne så tar energin slut. Det är inte kul att ständigt lägga energi på att berätta varför vi måste göra på detta sätt, när man egentligen borde diskuterat lösningarna istället.

Hur ser du på vilka folkbildande och kunskapshöjande insatser som krävs?

– Det svenska samhället måste ha en grundläggande kunskap om samer och samisk kultur. Det måste få vara okej att säga man är same utan att bli exotifierad eller hatad. En grundläggande rätt till identitet utan ifrågasättande kan också vara en väg till att bli mer engagerad i politik. Står man stadigt i sig själv så vågar man också i större utsträckning säga vad man tycker och tänker, och vågar både testa och hålla sin linje och sina idéer. Både de svenska och de samiska.

 Hur viktigt är Sametinget för unga samer?

– Jag hoppas att Sametinget är viktigt, men på grund av både det ena och det andra så anses Sametinget ibland som onödigt. Mycket kopplat till den brist på inflytande Sametinget faktiskt har i många viktiga frågor som rör samiskt kultur och liv.

Hur välkänt är Sametingsvalet bland unga samer?

– Tråkigt nog tror jag att det är mindre känt, men med den generation som kommer så tror jag att man är mer medveten och kommer både skriva in sig i röstlängden och rösta i valet. Det är där jag har min tro i alla fall.

 

Tryck här för att lyssna på en intervju med kultur- och demokratiminister Amanda Lind om satsningen. Läs mer om uppdraget här.

Några länkar där du kan få information om det samiska:

Sametinget
Samer.se
Regeringen.se om samer
UR:s serier Samernas tid och Min samiska historia
Skolverket om nationella minoriteter i undervisningen

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Dela via

Kopiera länk

Kopiera