|
|
   
|
|
Hur kan staten, kommunerna och regionerna arbeta med AI?
|
|
|
Innehåll:
AI, eller artificiell intelligens, är ett brett begrepp som betyder olika saker och väcker många följdfrågor. I år är det 100 år sedan kvinnor fick rösträtt. Mycket har hänt sedan dess, särskilt inom teknisk utveckling. Tänk om AI-robotar får rösträtt om ytterligare 100 år? Den frågan lämnas obesvarad i det här nyhetsbrevet, däremot kommer vi titta närmare på vilken roll AI kan ha för vår demokrati.
|
När det gäller demokrati kan AI skapa tillgänglighet genom att till exempel snabbare besvara vanliga frågor som medborgare ställer till myndigheter. AI kan också bidra till välfärden genom att upptäcka sjukdomar på ett effektivt sätt inom vården. En annan möjlighet är att programmera AI till att identifiera och radera olagligt innehåll från privata aktörers kommentarsfält i sociala medier.
|
Emellertid finns det risker med AI. Eftersom AI-programmet baserar sina slutsatser på enorma mängder data är det inte alltid möjligt att förklara hur den kommit fram till en viss slutsats. Transparens, insyn och motiverade beslut är en grundbult i en demokrati och AI kan därför vara en risk ur ett öppenhetsperspektiv. Antidemokratiska aktörer kan missbruka AI för att exempelvis spåra individer kopplade till vissa politiska eller religiösa åsikter, och inskränka demonstrations- och organisationsfriheten. Fler risker och utmaningar med AI diskuteras längre ner i brevet.
|
Men hur fungerar AI? AI är en maskin, dator eller program vars sätt att fungera liknar en människas kognitiva funktioner. Det kan till exempel handla om förmågan att lösa problem i flera steg, planera eller lära sig saker av tidigare erfarenheter. För att AI ska tillägna sig kognitiva funktioner som liknar mänsklig intelligens får AI-programmet öva på att se mönster – till exempel för att rensa bort hat och hot i ett kommentarsfält. AI-programmet matas med stora mängder data, som texter från bloggar och andra internetsidor, och får sedan träna på att kategorisera innehållet. Det gör att AI-programmet lär sig att självständigt dra slutsatser om kommentarer som innehåller hot och hat. AI kan med andra ord ha stor potential, särskilt när det gäller effektivisering.
|
I det här nyhetsbrevet har vi intervjuat Daniel Gillblad på AI Sweden om möjligheterna och riskerna med AI, och Patrik Sundström på SKR om hur AI kan stärka välfärden. Dessutom ger vi en gedigen summering av det pågående demokratiåret samt tips på kommande aktiviteter att hålla utkik efter.
|
|
Foto: Gerd Altmann, Pixabay
|
|
|
|
|
|
＂Staten bör tänka strategiskt och längre in i framtiden＂
|
|
|
AI Sweden är Sveriges nationella center för artificiell intelligens och stöds av staten, näringslivet och offentlig sektor med syfte att utöka AI-användningen på ett sätt som samhället kan dra nytta av. Daniel Gillblad har forskat om AI sedan 1999 och arbetar numera som Co-director med ansvar för forskning och strategi på AI Sweden. Han anser att användningen av artificiell intelligens …
|
|
|
|
Hur jobbar Sveriges kommuner och regioner med AI?
|
|
|
Sveriges kommuner och regioner (SKR) jobbar med att skapa förutsättningar för kommuner och regioner att använda de möjligheter som AI kan ge. Patrik Sundström är Chief Digital Officer på SKR och har ett övergripande ansvar att organisera arbetet med digitalisering och verksamhetsutveckling tvärsöver de välfärdsområden som kommuner och regioner arbetar inom. Sundström berättar att frågan om digitalisering, automatisering och AI …
|
|
|
|
Kommitténs arbete driver på demokratisatsningar i hela landet
|
|
|
Våren närmar sig och kommittén fortsätter arbetet med att samla och inspirera aktörer i hela Sverige. Nu har över 130 aktörer undertecknat Deklaration för en stark demokrati och formulerat sina egna demokratiåtaganden. Hurra! Demokratisatsningar i Kronoberg och i Norrbotten Den 28 januari skrev Länsstyrelsen Kronoberg, Växjö kommun och Linnéuniversitetet under deklarationen. Linnéuniversitet blev därmed det första universitetet att skriva på. …
|
|
|
|
|
|
Några tips om kommande aktiviteter av aktörer som skrivit under Deklaration för en stark demokrati. 8 mars: Demokratifrukost #9 - 100 år av kvinnokamp Internationella kvinnodagen uppmärksammas hos #vimåsteprata i återkommande arrangemanget ”Demokratifrukost”. I frukosten den 8 mars deltar Tjia Torpe (moderator), Gunilla Thorgren (Grupp 8-legendar) och Ida Östensson (Make Equal). Samtalet sker på Zoom. 8 mars: Samtal om bibliotekens …
|
|
|
|
|
|
Kommittén är mycket glad över att så många vill skriva på Deklaration för en stark demokrati. Sedan årsskiftet har följande skrivit på deklarationen och åtagit sig att stärka demokratin ytterligare: Civilsamhälle Sveriges museer, Youth 2030 Movement, Folkets Hus och Parker, Humanisterna, Giva Sverige, Svalorna Latinamerika, Studieförbundet Vuxenskolan Skåne, KLYS, Kvinna till kvinna, Bygdegårdarnas Riksförbund, Friends, Svenska Tornedalingars Riksförbund - Tornionlaaksolaiset …
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
